Årets första pass blev verkligen inte ett pass vilket som helst. Jag klev på nattbussen strax efter tio igår kväll och hade nästan slumrat till när jag fick en fråga från Miranda ifall jag var sugen på lite löpning. Såkart var jag det och vi bestämde att höras på förmiddan. Efter ca sex timmar sporadisk sömn på bussen var jag hemma och i säng vid sextiden och sov ytterligare fyra timmar för att sedan ladda igång med ett par koppar kaffe innan vårt pass. Vid tolv sågs vi på VI i Sundbyberg för vidare färd, vi bestämde oss för att ge oss av in mot city. Slutresultatet ser ni ovan. Mina ben var oväntat fräscha, men mot slutet blev det ganska jobbigt då vi kom in på lite mindre väl plogade vägar. Typ Tranebergsbron.
Anyway, hur trevligt som helst att ses igen och surra bort en par timmar på allt från träning, nyårslöften till vad vet jag.
Vid Kastellholmen var vi fortfarande tillräckligt pigga för att ta en respektabel bild. |
Hoppas att ni andra också fått en bra start på året och att det fortlöper som ni tänker er.
God fortsättning!
Tranebergsbron är inte att leka med när den är på det humöret. Inte Skanstullsbron heller...Men de härdar! :-)
SvaraRaderaJag kan inte annat än hålla med dig Ingmarie, de härdar verkligen. Men, vad är det man säger? Det som inte dödar det härdar. Eller som jag brukar säga, det som inte härdar det dödar :)
SvaraRadera