Imorse var jag på besök hos en knäspecialist som skulle uttala sig om allvarsgraden av min knäskada. Han läste min rapport från magnetröntgen och tryckte och klämde på mitt knä och hans slutsats blev att operation inte var nödvändigt, inte nu i alla fall. Jag blev såklart glad och gick därifrån med en positiv känsla.
Sedan kom det över mig. Hade han tagit mig på allvar, eller hade han bara tyckt att jag var ännu en sån där konstig människa som springer och har sig? Jag började fundera på de svar han gett mig på alla frågor gällande att komma igång och springa igen; "Testa!" Visst, det bästa sättet att ta reda på något är såklart att testa. Jag brukar själv använda den frasen. Men men, jag måste nog lita på det han sagt om att knät inte är skadat. Nästa steg blir alltså att "testa" att springa. Stöter jag på problem har jag ju hans nummer. Och ett högkostnadsskydd!
Ikväll stressades inte knät nämnvärt, det var simning med klubben som gällde. Fortfarande andra veckan in på sommartiderna är bokningarna på badet inte rätt, idag var några av våra banor dubbelbokade. Hur svårt ska det vara att hålla reda på 8-10 banor? När väl passet kom igång blev det ett riktigt bra pass, åtminstone tyckte jag det. Vi körde lite blandat kort och snabbt respektive långt och långsamt, något i still med 200m + 2x100m + 4x50 / 300m + 3x100m + 6x50m osv.
Så nu sitter jag här och luktar klor och laddar för att cykla till jobbet imorgon. Löpningen låter jag vänta lite till.
Imorse retweetade jag något klokt på Twitter och det var så klokt att jag måste dela med mig av det här också. "Two things define you. The patience when you have nothing, and your attitude when you have everything". Det ligger verkligen något i det.
onsdag 29 maj 2013
tisdag 28 maj 2013
Supertisdag
Idag har varit en riktig toppendag. På riktigt!
Först så var ju vädret fullkomligt strålande när jag cyklade in till jobbet. Underbart!
När jag sedan kommer till jobbet möts jag av två kollegor som varit ute och sprungit på morgonen och som pratade skidåkning. Jag kunde ju inte hålla mig utanför diskussionen och hux flux är vi överens om att åka Öppet Spår till vintern. Var de endorfinhöga månne? Jag är tokladdad!
Sedan dagens höjdpunkt. I eftermiddags hade jag ett ärende inne i vår racebutik, fyi har vi tre butiker bredvid varandra på Kungsgatan, och när jag kliver in står han där. Sveriges störste hockeyspelare någonsin och min barndomsidol, the King, BJ, Börje Salming, med sin mångkampande dotter. Jag blev helt slagen! Frågade något i stil med om de fått hjälp, men troligen på ett udda sätt. Minns jag rätt var de ute efter spikskor och Börje beklagade sig över att mångkampare har så mycket olika skor och annan utrustning. Som hockeyspelare då, ungefär? Höll jag på att säga, men jag stoppade mig själv i sista sekund. Puh!
Resten av dagen var jag nog konstigare än nånsin...
Apropå konstig, ikväll snodde jag ihop en banankaka. Undrar om mina kollegor skulle uppskatta ifall jag tar med den på jobbet imorgon. Vi får väl se hur det blir med den saken.
Såhär ser saken ut i alla fall;
- Posted using BlogPress from my iPad
Först så var ju vädret fullkomligt strålande när jag cyklade in till jobbet. Underbart!
När jag sedan kommer till jobbet möts jag av två kollegor som varit ute och sprungit på morgonen och som pratade skidåkning. Jag kunde ju inte hålla mig utanför diskussionen och hux flux är vi överens om att åka Öppet Spår till vintern. Var de endorfinhöga månne? Jag är tokladdad!
Sedan dagens höjdpunkt. I eftermiddags hade jag ett ärende inne i vår racebutik, fyi har vi tre butiker bredvid varandra på Kungsgatan, och när jag kliver in står han där. Sveriges störste hockeyspelare någonsin och min barndomsidol, the King, BJ, Börje Salming, med sin mångkampande dotter. Jag blev helt slagen! Frågade något i stil med om de fått hjälp, men troligen på ett udda sätt. Minns jag rätt var de ute efter spikskor och Börje beklagade sig över att mångkampare har så mycket olika skor och annan utrustning. Som hockeyspelare då, ungefär? Höll jag på att säga, men jag stoppade mig själv i sista sekund. Puh!
Resten av dagen var jag nog konstigare än nånsin...
Apropå konstig, ikväll snodde jag ihop en banankaka. Undrar om mina kollegor skulle uppskatta ifall jag tar med den på jobbet imorgon. Vi får väl se hur det blir med den saken.
Såhär ser saken ut i alla fall;
- Posted using BlogPress from my iPad
måndag 27 maj 2013
Att få ligga...
En, i simkretsar, välkänd simtränare brukar hävda att simning är den bästa sporten om man vill ligga mycket. Att det sedan handlar om att få ligga i vattnet må så vara.
På tempocykeln får man också ligga, i alla fall ifall man är stark, uthållig och har rätt teknik och inställning. Och nu pratar vi om att ligga i tempoposition.
Idag tog jag ner min tempohoj från trainern, där den gjort minimal nytta i vinter. Tanken med det var att köra kvalitetspass med den ute på Drottningholm. Tanken blev till plan blev till handling. Jag åkte ut och körde powerintervaller, mina favoriter sedan förra sommaren, enligt Coltings träningsupplägg. Upplägget var 6 / 5 / 4 / 3 / 2 / 1min på tyngsta möjliga växlar med 1,5min st-/rullvila mellan. Tanken med passet är att simulera backe och träna styrka och rulltramp, och det fina är att man får ta i så mycket man vill och orkar. Kort och intensivt pass, men det tar verkligen på benen. Skönt!
På tempocykeln får man också ligga, i alla fall ifall man är stark, uthållig och har rätt teknik och inställning. Och nu pratar vi om att ligga i tempoposition.
Idag tog jag ner min tempohoj från trainern, där den gjort minimal nytta i vinter. Tanken med det var att köra kvalitetspass med den ute på Drottningholm. Tanken blev till plan blev till handling. Jag åkte ut och körde powerintervaller, mina favoriter sedan förra sommaren, enligt Coltings träningsupplägg. Upplägget var 6 / 5 / 4 / 3 / 2 / 1min på tyngsta möjliga växlar med 1,5min st-/rullvila mellan. Tanken med passet är att simulera backe och träna styrka och rulltramp, och det fina är att man får ta i så mycket man vill och orkar. Kort och intensivt pass, men det tar verkligen på benen. Skönt!
Regnig premiär
Igår tog jag ner våtdräkten för första gången i år, eller rättare sagt sedan Ironman i Kalmar förra sommaren. Redan i lördags hade jag nog mer eller mindre bestämt att premiären skulle bli av i helgen.
Jag fick med mig Karin på detta lilla äventyr, men hon premiärsimmade redan tidigare i veckan. Det är skönt att ha sällskap av någon när man simmar i öppet vatten, åtminstone såhär i början.
Precis när vi skulle hoppa i så börjar det regna på ganska duktigt. But why?
Men det var bara att bita ihop och hoppa i.
Vattentemperaturen var bara 14 grader, men det gick rätt bra ändå tycker jag. Det blev bara ett kort pass vilket passade mig bra, det är ju en helt annan sak än att simma i bassäng så det var skönt att bara känna på.
Jag fick med mig Karin på detta lilla äventyr, men hon premiärsimmade redan tidigare i veckan. Det är skönt att ha sällskap av någon när man simmar i öppet vatten, åtminstone såhär i början.
Precis när vi skulle hoppa i så börjar det regna på ganska duktigt. But why?
Men det var bara att bita ihop och hoppa i.
Vattentemperaturen var bara 14 grader, men det gick rätt bra ändå tycker jag. Det blev bara ett kort pass vilket passade mig bra, det är ju en helt annan sak än att simma i bassäng så det var skönt att bara känna på.
söndag 26 maj 2013
Det var igår det...
Man börjar nästan bli lite bortskämd. Det känns som att varje helg numera innehåller ett superskönt långpass på cykeln. Så också denna. Men det var igår det.
Vår nya fikaoas har fler hittat till, jag gissar att de snart måste bygga ut cykelparkeringen.
Som sagt, fler cyklister har hittat hit. Evelina med kompisar hann före oss idag.
Dagens fika för mig blev en jordgubbschokladcheesecake, och den toppade jag med grädde och vaniljsås. Det gäller att få i sig energi när man är ute och cyklar hela dagen.
Dagens starka gäng, eller huvudklungan om man så vill, var Hanna, Hanna, Krister, Lasse och jag. Jenny var med oss ett litet tag också, men jag tror att Solvalla drog mer i henne. Eller var det kanske något annat?
Efter fikat bröts klungan upp i två mindre grupper, Krister och Lasse drog upp en spurt till stan medans Hanna, Hanna och jag tog en omväg till Munsö och tillbaka innan vi var klara med Färingsö/Ekerö för denna gång.
Kvällen avslutades med mysig picknick i Marabouparken.
Tack för en grym dag!
Vår nya fikaoas har fler hittat till, jag gissar att de snart måste bygga ut cykelparkeringen.
Som sagt, fler cyklister har hittat hit. Evelina med kompisar hann före oss idag.
Dagens fika för mig blev en jordgubbschokladcheesecake, och den toppade jag med grädde och vaniljsås. Det gäller att få i sig energi när man är ute och cyklar hela dagen.
Dagens starka gäng, eller huvudklungan om man så vill, var Hanna, Hanna, Krister, Lasse och jag. Jenny var med oss ett litet tag också, men jag tror att Solvalla drog mer i henne. Eller var det kanske något annat?
Efter fikat bröts klungan upp i två mindre grupper, Krister och Lasse drog upp en spurt till stan medans Hanna, Hanna och jag tog en omväg till Munsö och tillbaka innan vi var klara med Färingsö/Ekerö för denna gång.
Kvällen avslutades med mysig picknick i Marabouparken.
Tack för en grym dag!
fredag 24 maj 2013
Träning?
Har du tränat?
Den frågan fick jag av en kollega imorse. Nej, jag har bara cyklat till jobbet svarade jag. Jag har lite svårt att bestämma mig för om jag tycker att jag tränar när jag cyklar till och från jobbet, totalt blir det ändå ca 50min. Träning för mig är att förbereda sig inför något, exempelvis en tävling, men jag har ingen cykeltävling inplanerad. Men okej, cykling för mig just nu är ett alternativ till löpning så det är väl träning på sätt och vis. Jag rör ju på mig i alla fall.
Ikväll har jag i alla fall tränat, på riktigt. Men alternativt alltså. Jag flexade några timmar i eftermiddag och då passade jag på att köra intervaller ute på Drottningholm. Passet bestod av fyra stycken åttaminutare med två min stå-/rullvila mellan. Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig, men tyckte ändå att jag körde på ganska bra. Splittarna blev 32,9 / 33,6 / 33,2 och 33,1km/h och det känns rätt okej för en otränad själ som jag.
Jag blev faktiskt så taggad av passet att jag funderar på att damma av tempohojen så att jag får köra på ännu hårdare nästa gång. Vi får väl se...
Annars så var stämningen god ute på FRA, alla hejade på varandra och var snälla i vanlig ordning. Inte som på cykelbanorna inne i stan.
SCT-profilen Kuma var ute och fincyklade med frun, båda iklädda SCT-ställ. Snyggt!
Trevlig fredagskväll på er!
- Posted using BlogPress from my iPad
High five, eller?
Starten på den här dagen har överglänst gårdagen kopiöst. Gårdagen startade med en vattenläcka med tillhörande vattenskada på jobbet efter att allt mitt duschvatten åkt ut på golvet. I en timme fick jag sedan stå och moppa upp allt vatten, tre hinkar blev det. Det måste sett roligt ut när jag stod där i bar överkropp och moppade. Men idag höll kopplingarna bättre.
På vägen hit var jag dock med om en liten intressant grej. När jag körde om en annan cyklist, kanske lite tight men ändå, och mötte en annan så försökte den mötande cyklisten att slå mig. Klart överraskande!
- Posted using BlogPress from my iPhone
onsdag 22 maj 2013
Utekväll en lillördag
Ja, utekväll kan ju betyda så olika för olika personer. På väg till simningen så gick jag förbi otaliga uteserveringar där folk satt i solen och hade det trevligt med diverse malt- och druvdrycker. Hade någon jag känt hojtat till vet jag inte om min karaktär klart av att tacka nej till att sätta mig ner och sällskapa. Nu är det bara en hypotetisk fråga, så vi får aldrig veta svaret.
När jag kom ner till Eriksdal så såg jag folk i utebassängen och önskade så att vi skulle simma ute. Till min stora glädje så blev det också så eftersom någon klubb inte läst på vilken bassäng de kulle vara i. Så vi gav oss ut istället. Vi fick tre banor utan linor att härja fritt i och vi fick köra en hel del open water-övningar, exempelvis navigering och simulerad glasögonfadäs. Vi avslutade med fyra st femtior all out, vilket blev riktigt intressant då vi var 30-40 pers. Det blev en riktig tumlare.
Kvällen avslutades med en rejält mumsig hamburgare, mycket välförtjänt sådan.
- Posted using BlogPress from my iPad
När jag kom ner till Eriksdal så såg jag folk i utebassängen och önskade så att vi skulle simma ute. Till min stora glädje så blev det också så eftersom någon klubb inte läst på vilken bassäng de kulle vara i. Så vi gav oss ut istället. Vi fick tre banor utan linor att härja fritt i och vi fick köra en hel del open water-övningar, exempelvis navigering och simulerad glasögonfadäs. Vi avslutade med fyra st femtior all out, vilket blev riktigt intressant då vi var 30-40 pers. Det blev en riktig tumlare.
Kvällen avslutades med en rejält mumsig hamburgare, mycket välförtjänt sådan.
- Posted using BlogPress from my iPad
tisdag 21 maj 2013
Obey the rules!
Jag gillar regler.
Finns det regler så är det lätt att göra rätt.
The rules gör det enkelt för cyklister att göra rätt, exempelvis. Några av de jag cyklat med, eller pratat cykel med, vet att jag är stor anhängare av dessa regler. Ibland framställer jag mig kanske som större anhängare än vad jag i själva verkat är. Vissa regler är förstås viktigare än andra, exempelvis tycker jag att det är viktigare att följa trafikregler och att vara tydlig med sina intentioner än färgen på styrlindan. För att bara ta ett exempelvis.
Något som slagit mig den senaste tiden är att många cyklar mot rött helt ogenerat. För mig känns det väldigt främmande, om inte annat för att jag skulle få djup ångest om jag skulle få böta för att jag inte orkar vänta en minut eller två. Sedan är det såklart en säkerhetsaspekt i det hela som inte ska förringas.
Till min stora förvåning hade Polisen imorse en kontroll vid rondellen i Alvik. När jag i vanlig ordning stannade vid rödljuset och några av mina medcyklister trotsade lagen blev de stoppade på andra sidan och fick sig en åthutning av poliserna på andra sidan. Troligen med böter som påföljd. Inte nog med det, en bit längre bort stod en cyklande polis och pratade med två andra cyklister, kanske hade de försökt smita. Påföljden på det skulle jag inte vilja veta, eller kanske ändå. Av ren nyfikenhet.
Finns det regler så är det lätt att göra rätt.
The rules gör det enkelt för cyklister att göra rätt, exempelvis. Några av de jag cyklat med, eller pratat cykel med, vet att jag är stor anhängare av dessa regler. Ibland framställer jag mig kanske som större anhängare än vad jag i själva verkat är. Vissa regler är förstås viktigare än andra, exempelvis tycker jag att det är viktigare att följa trafikregler och att vara tydlig med sina intentioner än färgen på styrlindan. För att bara ta ett exempelvis.
Något som slagit mig den senaste tiden är att många cyklar mot rött helt ogenerat. För mig känns det väldigt främmande, om inte annat för att jag skulle få djup ångest om jag skulle få böta för att jag inte orkar vänta en minut eller två. Sedan är det såklart en säkerhetsaspekt i det hela som inte ska förringas.
Till min stora förvåning hade Polisen imorse en kontroll vid rondellen i Alvik. När jag i vanlig ordning stannade vid rödljuset och några av mina medcyklister trotsade lagen blev de stoppade på andra sidan och fick sig en åthutning av poliserna på andra sidan. Troligen med böter som påföljd. Inte nog med det, en bit längre bort stod en cyklande polis och pratade med två andra cyklister, kanske hade de försökt smita. Påföljden på det skulle jag inte vilja veta, eller kanske ändå. Av ren nyfikenhet.
måndag 20 maj 2013
En riktig långhelg
Ja, vad ska man säga?
Är det okej att äga att man haft en riktig toppenhelg, eller blir man misstrodd då?
Äh fan, jag chansar!
Inget har väl riktigt blivit som jag tänkt det med helgen. Det har blivit FAN så mycket bättre!
Igår chansade jag på att bjuda in mig själv hos Mia, Mårten och Malte på lite eftermiddagshockey. Det blev mycket mer än så. Det blev middag och det blev ännu en hockeymatch och det blev ost och kex och vin och det blev Eurovision. Extra allt alltså! Tack för igår M,M å M!
Idag mötte jag upp Hanna x 2 för ett långpass cykling, tio mil hade vi pratat lite löst om. Det blev så mycket mer! Vi började med att rulla ut på Färingsö, såklart, och snart började tankarna om kaffestopp att komma. Vi kollar med Äppelfabriken, sa jag. Som tur var så hade de öppet. Och jävlar vilket mysigt ställe! Dit har man ju inte åkt för sista gången. Och skönt var det! Och låååångfika blev det!
Efter den mumsiga långfikan började vi röra på oss. När vi kom till Tappström så stannade vi till för att bestämma hur vi skulle göra. Hanna hade proklamerat att hon var sugen på en liten extrasväng, medans Hanna tyckte att 10 mil fick räcka. Jag frågade Hanna vad hon trodde om att ta en sväng till färjeläget i Munsö. Visst, kör på det! Sanningen var att det var lite väl långt, eller i alla fall längre än jag tänkt mig. Till slut fick vi ihop nästan 14 mil. Tack för en fantastisk dag Hanna å Hanna!
Kvällen spenderade jag hos Mia och Mårten för att se hockeyn. Trevligt som vanligt och Sverige vann ju! Tack för idag Mia å Mårten!
- Posted using BlogPress from my iPad
Är det okej att äga att man haft en riktig toppenhelg, eller blir man misstrodd då?
Äh fan, jag chansar!
Inget har väl riktigt blivit som jag tänkt det med helgen. Det har blivit FAN så mycket bättre!
Igår chansade jag på att bjuda in mig själv hos Mia, Mårten och Malte på lite eftermiddagshockey. Det blev mycket mer än så. Det blev middag och det blev ännu en hockeymatch och det blev ost och kex och vin och det blev Eurovision. Extra allt alltså! Tack för igår M,M å M!
Idag mötte jag upp Hanna x 2 för ett långpass cykling, tio mil hade vi pratat lite löst om. Det blev så mycket mer! Vi började med att rulla ut på Färingsö, såklart, och snart började tankarna om kaffestopp att komma. Vi kollar med Äppelfabriken, sa jag. Som tur var så hade de öppet. Och jävlar vilket mysigt ställe! Dit har man ju inte åkt för sista gången. Och skönt var det! Och låååångfika blev det!
Efter den mumsiga långfikan började vi röra på oss. När vi kom till Tappström så stannade vi till för att bestämma hur vi skulle göra. Hanna hade proklamerat att hon var sugen på en liten extrasväng, medans Hanna tyckte att 10 mil fick räcka. Jag frågade Hanna vad hon trodde om att ta en sväng till färjeläget i Munsö. Visst, kör på det! Sanningen var att det var lite väl långt, eller i alla fall längre än jag tänkt mig. Till slut fick vi ihop nästan 14 mil. Tack för en fantastisk dag Hanna å Hanna!
Kvällen spenderade jag hos Mia och Mårten för att se hockeyn. Trevligt som vanligt och Sverige vann ju! Tack för idag Mia å Mårten!
- Posted using BlogPress from my iPad
lördag 18 maj 2013
Plan A, B eller C?
Igår kväll gick jag och la mig rätt övertygad om att jag skulle ge mig ut och cykla ett bra pass på förmiddagen.
När jag vaknade så gjorde jag det med en ännu roligare tanke/plan. Jag skulle rota fram rullskidorna och ge överkroppen ett rejält stakpass. Oj vad roligt! Jag tänker tanken ganska ofta att det vore roligt att åka rullskidor på sommaren i kortbyxor, det ser ju så himla skönt ut. Shit vad taggad jag var, jag började liksom nynna på vasaloppsjingeln och fick den klassiska målportalen på näthinnan. Men, planerna grusades av att jag visst lånat ut nycklarna till mitt förråd. Nej nej nej!!!
Så, vad göra? Hm, det var väl bara att gå bort till gymmet och köra styrka istället då. Det är inte roligt, men det måste ju göras det också. För att få ett bättre och mer effektivt pass så planerade jag det innan jag gick till gymmet, annars är det ju så lätt att man bara kör lite på måfå. Jag blandade nog in större delen av kroppen, till och med benen som jag normalt struntar helt i. Benen var jag dock försiktig med så att inte knät fick för mycket påfrestning. Armpress, bryggpress, växelrodd, reverse lunge, axelpress och step-up var de övningar jag gjorde.
Nu fortsätter dagens idrottsutövande i soffan, först Varvet och sedan hockeyn på tv.
Trevlig lördag på er!
När jag vaknade så gjorde jag det med en ännu roligare tanke/plan. Jag skulle rota fram rullskidorna och ge överkroppen ett rejält stakpass. Oj vad roligt! Jag tänker tanken ganska ofta att det vore roligt att åka rullskidor på sommaren i kortbyxor, det ser ju så himla skönt ut. Shit vad taggad jag var, jag började liksom nynna på vasaloppsjingeln och fick den klassiska målportalen på näthinnan. Men, planerna grusades av att jag visst lånat ut nycklarna till mitt förråd. Nej nej nej!!!
Så, vad göra? Hm, det var väl bara att gå bort till gymmet och köra styrka istället då. Det är inte roligt, men det måste ju göras det också. För att få ett bättre och mer effektivt pass så planerade jag det innan jag gick till gymmet, annars är det ju så lätt att man bara kör lite på måfå. Jag blandade nog in större delen av kroppen, till och med benen som jag normalt struntar helt i. Benen var jag dock försiktig med så att inte knät fick för mycket påfrestning. Armpress, bryggpress, växelrodd, reverse lunge, axelpress och step-up var de övningar jag gjorde.
Nu fortsätter dagens idrottsutövande i soffan, först Varvet och sedan hockeyn på tv.
Trevlig lördag på er!
torsdag 16 maj 2013
Idioter på cykelbana och cool tjej på väg till Brasilien
Ibland undrar jag hur folk tänker.
Eller inte tänker.
Kliver folk ut på en bilväg utan att se sig för?
Sitter folk och fipplar med sina telefoner samtidigt som de kör om en annan bil på, låt säga, en 30-sträcka?
Eller, svänger folk bara vänster utan att se sig för eller blinka?
Säkert, men det är nog rätt sällsynt.
På cykelbanan dock, där händer det varje dag hela tiden.
Igår höll jag på att krascha med en tant som ogenerat svängde vänster framför ögat på mig. Jävlar vad vi gjort illa varann ifall vi hade kraschat!
Idag klev först en kvinna bara rakt ut på cykelbanan utan att se sig för. Jävlar vad jag skrek och jävlar vad rädd hon blev. Anar att hon kanske blev tvungen att byta trosor innan hon gick vidare för att ta sitt torsdagsvin. Tio sekunder senare, exakt, möter jag ett par cyklister där killen till vänster sitter och sms:ar, typ. Den här gången lyckades jag göra mig uppmärksammad m h a mina myndiga röstresurser. Jävlar vad ont vi hade fått om vi kraschat, oavsett konstellation!
Och vad vill jag egentligen säga? Kanske inte mer än att det rör sig gott om idioter på Stockholms cykelbanor. Och jag är säkert en av dom. Det är inte utan att man undrar hur många olyckor som händer på nämnda banor per dag en fin sommardag.
Men, till något roligare. På Löplabbet säljer vi inte bara löparskor, våra duktiga fotvårdare tar hand om löpares och andras utsatta fötter. Jag har själv unnat mig detta och kan varmt rekommendera det. En annan som unnat sina fötter det idag är Sofie, kanske förberedde hon fötterna för Ironman Brazil som går av stapeln om tio dagar. En sjuhelsickes tuff utmaning för en sjuhelsickes tuff tjej! Tyvärr hann jag varken heja, byta några ord eller önska lycka till. Så jag får väl göra det på det här viset istället.
Lycka till Sofie!
Eller inte tänker.
Kliver folk ut på en bilväg utan att se sig för?
Sitter folk och fipplar med sina telefoner samtidigt som de kör om en annan bil på, låt säga, en 30-sträcka?
Eller, svänger folk bara vänster utan att se sig för eller blinka?
Säkert, men det är nog rätt sällsynt.
På cykelbanan dock, där händer det varje dag hela tiden.
Igår höll jag på att krascha med en tant som ogenerat svängde vänster framför ögat på mig. Jävlar vad vi gjort illa varann ifall vi hade kraschat!
Idag klev först en kvinna bara rakt ut på cykelbanan utan att se sig för. Jävlar vad jag skrek och jävlar vad rädd hon blev. Anar att hon kanske blev tvungen att byta trosor innan hon gick vidare för att ta sitt torsdagsvin. Tio sekunder senare, exakt, möter jag ett par cyklister där killen till vänster sitter och sms:ar, typ. Den här gången lyckades jag göra mig uppmärksammad m h a mina myndiga röstresurser. Jävlar vad ont vi hade fått om vi kraschat, oavsett konstellation!
Och vad vill jag egentligen säga? Kanske inte mer än att det rör sig gott om idioter på Stockholms cykelbanor. Och jag är säkert en av dom. Det är inte utan att man undrar hur många olyckor som händer på nämnda banor per dag en fin sommardag.
Men, till något roligare. På Löplabbet säljer vi inte bara löparskor, våra duktiga fotvårdare tar hand om löpares och andras utsatta fötter. Jag har själv unnat mig detta och kan varmt rekommendera det. En annan som unnat sina fötter det idag är Sofie, kanske förberedde hon fötterna för Ironman Brazil som går av stapeln om tio dagar. En sjuhelsickes tuff utmaning för en sjuhelsickes tuff tjej! Tyvärr hann jag varken heja, byta några ord eller önska lycka till. Så jag får väl göra det på det här viset istället.
Lycka till Sofie!
onsdag 15 maj 2013
Statusuppdatering
Jag har fått ett första besked om vad magnetbilderna jag tog förra veckan visar. Jag har en mindre skada på menisken samt inflammation i knät, om jag förstod farbror doktorn rätt. På fredag skall jag besöka honom igen för genomgång och way forward.
De senaste dagarna har mina middagar varit under all kritik, kanske inte näringsmässigt då men de har varit grymt tråkiga. Så idag slog jag på stort och svängde ihop lite hamburgare som jag slängde på grillen. Köttfärsen blandade jag med bacon, bbq-sås, salt och peppar, de blev riktigt saftiga. Nu har jag middagar klart för några dagar framöver.
- Posted using BlogPress from my iPad
De senaste dagarna har mina middagar varit under all kritik, kanske inte näringsmässigt då men de har varit grymt tråkiga. Så idag slog jag på stort och svängde ihop lite hamburgare som jag slängde på grillen. Köttfärsen blandade jag med bacon, bbq-sås, salt och peppar, de blev riktigt saftiga. Nu har jag middagar klart för några dagar framöver.
- Posted using BlogPress from my iPad
söndag 12 maj 2013
Cykel-, sim- och grillsöndag
Alternativträningen går vidare.
Och det är cykeln som får hänga med på den.
Idag hängde även Krister och Jenny med. Eller om det var jag som hängde med. Grymt skönt och grymt trevligt var det i alla fall. Fikaalternativen har ju drastiskt minskat sedan Svartsjö Café & Livs slog igen i höstas, men jag kom på den brillianta idén att våldgästa Emma som bor längst ute på Färingsö. Till vår stora lycka så var hon hemma och gick med på att bjuda på kaffe och mackor. Det blev ett riktigt långt och trevligt fikastopp, men det är ju det som är så fint med cykling, det tillhör liksom. Tack snälla Emma för kanonfika!
Ämnet för dagen var av någon anledning cykeletikett, anledningen är såklart undertecknad. Man kan tro att det bara är att sätta sig på en cykel och ge sig ut, men det finns massor som man måste tänka på. Allt från hur man skall vara klädd till hur cykeln ska vara utrustad till hur man skall bete sig på densamma. Klart intressant om än inte så jäkla enkelt att följa, vilket vi definitivt inte klarade idag. Här kan du läsa mer om nämnda etikettregler. Vilken är din favoritregel?
Vi fick i alla fall ihop dryga 78 grymma kilometrar under vår lilla runda. Tack Krister och Jenny för en kanonrunda!
Efter cyklingen var det bara att fylla på med energi och koffein för att sedan åka iväg och simma med klubben. I min bana var vi bara tre tappra själar, men vi kämpade på bra ändå och stöttade varandra jättebra. Upplägget på passet var att vi skulle köra så många loopar om 150m truckarfart varvat med 3x50m (15m MAX + 35m ez), passet avslutades sedan med att vi körde 8x50m där vi skulle hålla så bra snitt som möjligt.
Kvällen avslutade jag sedan med att jag grillade på lite lax, så nu är matlådorna för veckan fixade också. Kravmärkt norsk insjölax tror jag att det var.
Och det är cykeln som får hänga med på den.
Idag hängde även Krister och Jenny med. Eller om det var jag som hängde med. Grymt skönt och grymt trevligt var det i alla fall. Fikaalternativen har ju drastiskt minskat sedan Svartsjö Café & Livs slog igen i höstas, men jag kom på den brillianta idén att våldgästa Emma som bor längst ute på Färingsö. Till vår stora lycka så var hon hemma och gick med på att bjuda på kaffe och mackor. Det blev ett riktigt långt och trevligt fikastopp, men det är ju det som är så fint med cykling, det tillhör liksom. Tack snälla Emma för kanonfika!
Ämnet för dagen var av någon anledning cykeletikett, anledningen är såklart undertecknad. Man kan tro att det bara är att sätta sig på en cykel och ge sig ut, men det finns massor som man måste tänka på. Allt från hur man skall vara klädd till hur cykeln ska vara utrustad till hur man skall bete sig på densamma. Klart intressant om än inte så jäkla enkelt att följa, vilket vi definitivt inte klarade idag. Här kan du läsa mer om nämnda etikettregler. Vilken är din favoritregel?
Vi fick i alla fall ihop dryga 78 grymma kilometrar under vår lilla runda. Tack Krister och Jenny för en kanonrunda!
Efter cyklingen var det bara att fylla på med energi och koffein för att sedan åka iväg och simma med klubben. I min bana var vi bara tre tappra själar, men vi kämpade på bra ändå och stöttade varandra jättebra. Upplägget på passet var att vi skulle köra så många loopar om 150m truckarfart varvat med 3x50m (15m MAX + 35m ez), passet avslutades sedan med att vi körde 8x50m där vi skulle hålla så bra snitt som möjligt.
Kvällen avslutade jag sedan med att jag grillade på lite lax, så nu är matlådorna för veckan fixade också. Kravmärkt norsk insjölax tror jag att det var.
torsdag 9 maj 2013
Kul på hjul!
Efter en massiv övertalningskampanj lyckades jag få med Hanna på en liten cykeltur idag. Hennes plan var att springa, men jag påpekade att som triathlet är det viktigt att vänja kroppen vid att ha cyklat innan löpningen. Ingen totallögn i alla fall från min sida, även om det kanske är så att det är cykelpassen som ska avslutas med löpning och inte löppassen som ska börja med cykel. Hoppas bara att jag inte förstört löppasset nu, isåfall får jag väl återgälda det på något sätt.
Hursom, vi hade ju i alla fall tur med vädret. Jag var lite tveksam till en början på klädvalet, men snart kändes kortärmat och kortbent helt rätt. Hanna hade betydligt mer på sig. Trevligt hade vi också, definitivt. Jag delade med mig av lite småtips om cykeletikett, det får man liksom på köpet om man går med på att cykla med mig. Vi hann med mycket annat också, vid vändningen ute vid Stenhamra kollade vi in lite knattefotboll. Snacka om glädje!
Knät kändes inte av så värst mycket under passet, men andra utsatta partier, såsom rumpa, rygg och axlar, kändes desto mer då de är totalt ovana vid cykling för tillfället. De kändes faktiskt av lite grann redan imorse som en påminnelse av att jag faktiskt cyklade jobbet t o r igår.
Efter ca två timmar skiljdes vi åt nöjda med dagens pass.
Tack Hanna för att du ställde upp för en halvskadad kille som ville röra på sig lite!
Och förlåt för att jag tog en bild som du inte var medveten om! :)
Hursom, vi hade ju i alla fall tur med vädret. Jag var lite tveksam till en början på klädvalet, men snart kändes kortärmat och kortbent helt rätt. Hanna hade betydligt mer på sig. Trevligt hade vi också, definitivt. Jag delade med mig av lite småtips om cykeletikett, det får man liksom på köpet om man går med på att cykla med mig. Vi hann med mycket annat också, vid vändningen ute vid Stenhamra kollade vi in lite knattefotboll. Snacka om glädje!
Knät kändes inte av så värst mycket under passet, men andra utsatta partier, såsom rumpa, rygg och axlar, kändes desto mer då de är totalt ovana vid cykling för tillfället. De kändes faktiskt av lite grann redan imorse som en påminnelse av att jag faktiskt cyklade jobbet t o r igår.
Efter ca två timmar skiljdes vi åt nöjda med dagens pass.
Tack Hanna för att du ställde upp för en halvskadad kille som ville röra på sig lite!
Och förlåt för att jag tog en bild som du inte var medveten om! :)
Cykelpendling
Då jag är belagd med löpförbud så måste jag hitta andra vägar att röra på mig. Igår tog jag och cyklade till och från jobbet och det gick jättebra, jag tycker att knät (menisken) känns mindra av cyklingen än av att gå till tåget. Win-win.
Tävlingsskallen hänger dock med, på vägen till jobbet tog jag rygg på en moped som kom svischande. Det slutade med mjölksyra i låren på Tranebergsbron. Yeah!
Cykelpendling blir det mer av framöver.
Tävlingsskallen hänger dock med, på vägen till jobbet tog jag rygg på en moped som kom svischande. Det slutade med mjölksyra i låren på Tranebergsbron. Yeah!
Cykelpendling blir det mer av framöver.
tisdag 7 maj 2013
Röntgad
Det går fort i hockey. Ibland i alla fall.
Idag var jag på magnetröntgen efter jobbet, ingen större grej kanske men det är skönt att det är gjort. I början av nästa vecka ska jag få svar på vad bilderna visar. Efter det tas beslut om nästa steg.
Så länge får jag hitta på lite alternativa sätt att röra på mig. Imorgon t ex tänkte jag cykla till jobbet. Alltid något.
- Posted using BlogPress from my iPad
Idag var jag på magnetröntgen efter jobbet, ingen större grej kanske men det är skönt att det är gjort. I början av nästa vecka ska jag få svar på vad bilderna visar. Efter det tas beslut om nästa steg.
Så länge får jag hitta på lite alternativa sätt att röra på mig. Imorgon t ex tänkte jag cykla till jobbet. Alltid något.
- Posted using BlogPress from my iPad
måndag 6 maj 2013
Misstanke
Svenska folket, vi har fått ett resultat. Eller en misstanke i alla fall.
Dagens besök hos naprapaten ledde till lite uppfräschning av ryggraden, alla kotor satt tydligen inte på rätt plats. Besöket ledde också till en misstanke om en skadad menisk i vänster knä, så jag fick springa vidare till en ortoped som bekräftade misstanken. Besöket hos ortopeden är värt ett eget inlägg, jag får se om jag bjuder på det framöver. Any ways, han bokade i alla fall in mig på en magnetröntgen imorgon för att få ett svar. Sedan får vi se ifall det blir operation, och i sådant fall när.
Det negativa är att Stockholm Marathon är uteslutet, men det positiva är att Ö till Ö inte ska vara i fara. Så nu kommer det att bli mycket simning framöver, kanske lite bassänglöpning och cykeln kommer nog att begagnas mer än tänkt. Hoppas att jag kan hitta några cyklister som jag orkar hänga på, annars får jag väl trampa på i min ensamhet. Och gymmet ska jag nog besöka lite oftare framöver. Nä, det verkar inte gå någon nöd på mig. Kanske kommer jag ur detta starkare än någonsin? :)
Dagens besök hos naprapaten ledde till lite uppfräschning av ryggraden, alla kotor satt tydligen inte på rätt plats. Besöket ledde också till en misstanke om en skadad menisk i vänster knä, så jag fick springa vidare till en ortoped som bekräftade misstanken. Besöket hos ortopeden är värt ett eget inlägg, jag får se om jag bjuder på det framöver. Any ways, han bokade i alla fall in mig på en magnetröntgen imorgon för att få ett svar. Sedan får vi se ifall det blir operation, och i sådant fall när.
Det negativa är att Stockholm Marathon är uteslutet, men det positiva är att Ö till Ö inte ska vara i fara. Så nu kommer det att bli mycket simning framöver, kanske lite bassänglöpning och cykeln kommer nog att begagnas mer än tänkt. Hoppas att jag kan hitta några cyklister som jag orkar hänga på, annars får jag väl trampa på i min ensamhet. Och gymmet ska jag nog besöka lite oftare framöver. Nä, det verkar inte gå någon nöd på mig. Kanske kommer jag ur detta starkare än någonsin? :)
söndag 5 maj 2013
Panikträning
Njae, jag tränade alltså inte i ren panik för att jag inte kan springa. Det var faktiskt så att jag länge funderade på att hoppa över kvällens simpass, men jag tänkte att det ändå är ganska skonsamt att simma. Dessutom var tanken att jag skulle simma med dolme för att motverka benspark. Men, coach Mike hade andra planer för oss idag. Nyss hemkommen från träningsläger på varmare breddgrader så bjöd han oss på ett open water-pass. Insimmet bestod av rundsimning, inga linor i bassängen alltså. Sedan gick vi över till att simma i en triangelbana, för att öva navigering. Nästa övning simmade vi två och två där vi skulle öva på att simma över varandra, eller kanske snarare att bli översimmad av den andre. Näst sista övningen gick ut på att vi skulle simma runt fyra levande bojar i en massa varv, klart panikfylld övning då det blev grymt trångt runt bojarna. Frågan är dock om det inte var värre för de levande bojarna som hade alla oss andra som simmade runt, över och under dom. Sist men inte minst så kastade Mike in en boll som vi skulle leka "herren på täppan" med, när man haft bollen sex gånger fick man gå hem. Jag vek dock ned mig efter två gånger då det började bli för mycket bensprattel.
Så kan man ju också hålla på en söndag kväll.
Så kan man ju också hålla på en söndag kväll.
Motigt!
I måndags, tror jag, började jag känna en viss ömhet i vänster knä. Jag hoppades att det var något som skulle gå över med lite stretching. Naivt, javisst. Men jag har ju aldrig haft några problem tidigare. I torsdags började det kännas mycket sämre, jag sprang till jobbet men kände ganska tidigt att allt inte var som det skulle så jag kortade ner passet rejält. Problemet är att jag egentligen inte har ont, utan det är mer stelt och ömmande. Under helgen har jag upptäckt att det ömmat på fler ställen än knät, det sitter även i ryggslutet, höften, skenbenet och i foten. Inte på samma gång dock, snacka om diffusa symptom.
Nu har jag i alla fall bokat tid hos naprapat imorgon så får vi se vad det är som är fel på mig. Olyckskorparna säger klämd ischiasnerv. Hursomhelst så känns det som att Stockholm Marathon är väldigt långt borta just nu. Huvudsaken är dock att problemet löser sig och att jag är i toppform till Ö till Ö i september.
Nu har jag i alla fall bokat tid hos naprapat imorgon så får vi se vad det är som är fel på mig. Olyckskorparna säger klämd ischiasnerv. Hursomhelst så känns det som att Stockholm Marathon är väldigt långt borta just nu. Huvudsaken är dock att problemet löser sig och att jag är i toppform till Ö till Ö i september.
onsdag 1 maj 2013
Förvirrad kille!
Igår var fövirringen total.
Var det tisdag eller var det fredag? Lite oklart vad kroppen trodde. Speciellt eftersom frukosten var lite fredagsmysinspirerad, nämligen ost och kex.
Dessutom var det en lite förvirrad "debatt" om mansideal på konkurrerande (?) media, en "debatt" som kanske var en reaktion på tidigare debatt om kvinnoideal. Vad är snyggast egentligen, en biffig gymmare eller en slank löpare? Okej att det kanske även finns lite olika grader i helvetet. Sedan ska man kanske skita i idealen och gå på sin egen känsla. Parantes?
Träningen bestod av 800m-intervaller på väg till jobbet. Vägen utanför Karlbergs slott har blivit min plats för intervaller och den passar bra eftersom den är platt, rak och ca 400m lång. Tio stycken stod på programmet och jag öppnade ganska lugnt, de första tre låg på 3:22 och 3:18, sedan ökade jag tempot och de sista sju låg mellan 3:12 och 3:15. Att jag lyckades hålla uppe tempot på de sista intervallerna visar att jag disponerade krafterna bra.
Efter det så var nog förvirringen skingrad. Och en bra dag på jobbet kunde starta.
Var det tisdag eller var det fredag? Lite oklart vad kroppen trodde. Speciellt eftersom frukosten var lite fredagsmysinspirerad, nämligen ost och kex.
Dessutom var det en lite förvirrad "debatt" om mansideal på konkurrerande (?) media, en "debatt" som kanske var en reaktion på tidigare debatt om kvinnoideal. Vad är snyggast egentligen, en biffig gymmare eller en slank löpare? Okej att det kanske även finns lite olika grader i helvetet. Sedan ska man kanske skita i idealen och gå på sin egen känsla. Parantes?
Träningen bestod av 800m-intervaller på väg till jobbet. Vägen utanför Karlbergs slott har blivit min plats för intervaller och den passar bra eftersom den är platt, rak och ca 400m lång. Tio stycken stod på programmet och jag öppnade ganska lugnt, de första tre låg på 3:22 och 3:18, sedan ökade jag tempot och de sista sju låg mellan 3:12 och 3:15. Att jag lyckades hålla uppe tempot på de sista intervallerna visar att jag disponerade krafterna bra.
Efter det så var nog förvirringen skingrad. Och en bra dag på jobbet kunde starta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)