Ben, ben och åter ben

Ikväll var det simträning med klubben igen, tisdag ni vet. Av någon anledning så var det vår tur igen att köra teknik med Marcos. Tack för det! Precis som i söndags var det simfötter på som gällde. Vi började med 200 meter insim, valfritt simsätt. Marcos försökte få oss att köra bröstsim, men det var egentligen ingen som gick på det, eller snarare följde hans råd. Sedan började grillningen. Vi fick köra benövningar tills vi storknade, det var nog snarare kombinerat teknik och flås och inte "bara" teknik. En av de mer spännande övningarna var när vi skulle stå i pik i vattnet och sparka oss framåt, definitivt ingen lek.

Imorgon har jag planerat in lite snölöpning för att få tillbaka benen :-)

Så, nu är vecka 48 igång och för er som inte har något bättre för er så vill jag proklamera för lördagens Tomtetåg. Med bilderna nedan hoppas jag kunna locka med någon av er:

Såhär ser vi ut när vi kopplar av med en kopp kaffe.

Och såhär ser vi ut när vi springer, inte ser det ut som att vi betat av 38km?

Veckan som gick (v.47)

Måndag = vilodag. Oftast. Fördelen med att börja veckan med en vilodag är att man kan summera och reflektera över den gångna och planera och se fram emot den kommande. Veckan som gick fick jag ihop ganska bra med träning, 7 pass på 6 träningsdagar. Höjdpunkten var nog fredagens pass med 10 av 18km i terräng fylld med nysnö. Riktigt härligt!

Summering:

Simning - 4 pass och totalt 4h20min
Löpning - 3 pass och totalt 3h56min/40km

Reflektion: Simningen går bättre och bättre, veckan som gick var en återhämtningsvecka med fokus på teknik. Dock så är det nog inte någon återhämtning i egentlig mening rent mängdmässigt för en rookie, som dessutom kör ett extrapass. Löpningen började lite tufft med lite känning i vänster knä, men det får jag nog skylla på förra söndagens långpass. Några dagars löpvila med en del stretching gjorde dock susen, men det märks att det nya underlaget gör skillnad. Med mer snölöpning i vinter så kommer benen bli riktigt starka.

Veckan som kommer lär bli relativt lugn, eventuellt utan löpning. Fram till lördag vill säga då vinterns höjdpunkt, Tomtetåget, går av stapeln. 50km på vinterunderlag kommer nog att bli en tuff match, men vem gillar inte lite tuffa tag?

Härmed tackar jag föregående och hälsar kommande vecka välkommen, i vanlig ordning.

Adventssimning

Ikväll var det så återigen dags att kliva in i en varm, nåja, simhall för träning med klubben. Ja, det är så jag har börjat kalla Stockholm City Triathlon. Så det är bara att vänja sig.

Ett pass i veckan har vi hjälp av en tränare, Marcos, och av någon anledning så har vi haft honom på söndagar. Troligen för att vi behöver honom mest och att söndagspassen är 90 minuter. Idag körde vi mycket benträning och vi gjorde det med hjälp av simfötter. Det var första gången som jag tränade med simfötter, jag har faktiskt aldrig ens provat tidigare. Men jag måste säga att det var riktigt roligt om än lite svårt till en början, men när jag väl kom in i det så. I övrigt så börjar jag känna att jag gör framsteg i bassängen, övningar som knappt gick att göra för två veckor sedan går klart mycket bättre nu. Exempelvis vattenpolosimning, där jag för två veckor sedan hade stora problem att köra 25 meter och som jag idag klarade 50 meter. Okej, det var inte problemfritt men mer kontrollerat.

Hoppas att alla haft en bra helg och framförallt en bra första advent. Nu blir det lite glögg innan det är dags att lägga sig.

Adventslöpning

Det har väl inte undgått någon att det är första advent idag? Nä, tänkte väl det. Det är inte utan att man undrar vad alla gör en första advent, några har säkert varit i kyrkan och andra har kanske ägnat dagen åt att spana in skyltfönster. Jag har inte besökt kyrkan och inte kollat in skyltfönster, utan jag har varit ute och kört lite adventslöpning. I mina tankar fanns två alternativ, antingen gå all in och köra Extreme i Ursvik eller ta en lugn runda runt sjöarna. Ursvik lockade, men jag gick den lätta vägen. Dock så hann jag istället ta lite bilder på vägen.



 Det började med lite uppladdning i tomteluva. Ska den få följa med till Tomtetåget?

Sedan kom jag ner till Råstasjön, och där står ett gäng helfåniga fåglar. Är det häger?

Efter ett varv runt Råstasjön springer man förbi Golfängarna och där åker barnen pulka och annat med blandade resultat och förmodligen blandade känslor också. Hoppas att de flesta tycker att det är livet. Att åka snowracer, eller bob som vi kallade det, var bland det roligaste jag visste när jag var liten.

Kort efter Golfängarna kommer man till Lötsjön och där ligger som bekant Gröna Stugan som med all säkerhet laddat för adventsfika. Enligt ryktet är stugan till salu, men det är minst 20 år för tidigt för att jag skall köpa den. Men, är den till salu igen om 20 år så slår jag till. Jag planerar ett löparcafé där och det kommer att bli min pensionsförsäkring. Crazy?

Det var min förmiddag och nu är det dags att ge sig iväg på lite adventssimning.

Ciao!

Backlog på bloggen

Ibland kommer man efter, helt enkelt. Alla har väl upplevt lite backlog på jobbet till exempel? Vad gör man då, struntar i det eller tar igen det? Förhoppningsvis tar man igen det och det tänkte jag göra med lite av veckans träning. Nej, jag ska inte träna ikapp missade pass utan ta igen missade inlägg.

I torsdags var det i vanlig ordning, numera, träning med Stockholm City Triathlon. Jag gillar att gå in i simhallen när det är vintrigt och mycket snö ute. Eftersom det är återhämtningsvecka så var passet mycket inriktad på teknik. Har jag nämnt tidigare att det är det jag behöver?

Såhär såg passet ut:

200m insim
2x50m enarms, catch-up, skovel och återföring.
3x(4x50m) Taglängdsfokus
100m bad
Xx100m 25 knutna - 25 vanligt
Avbad

Fredagens strapats har ni väl redan läst om, annars tycker jag att ni gör det. Det var en helskön kväll :-)

Igår var mina ben lite ömma, tydligen så tar terränglöpning på vintern mer på benen än man kan tro. Därför var det skönt och helt riktigt att bara köra crawlkursen. Eftersom vi tränar lite olika i gruppen så har vi också fått lite olika behov av övningar. Några tycker att andningen är det svåra medans jag och Cecilia, tror jag att hon heter, ville öva att sträcka ut och glida. Efter insimmet blev Karin flyttad till vår bana, instruktören tyckte tydligen inte att hon hade problem med andningen. Sedan fick vi köra diverse armövningar för att få en känsla över hur det skall kännas, sedan skall man få ihop alla pusselbitar. Det jag tar med mig från passet är att jag behöver fokusera på att sträcka ut, det visste jag ju men att det var så illa visste jag inte, att sticka in närmare axlarna samt att fullfölja hela draget och inte släppa de sista decimetrarna. Det sista kan jämföras med golfsvingen, dvs att svinga igenom helt och inte bara slå till bollen. Kan säkert jämföras med ett tennisslag också, men där har jag ingen som helst färdighet.

Lördagen avslutades annars med Cornelis, filmen om Cornelis Vreeswijk. Gillar man biografier, som jag gör, så är den helt klart värd att ses. Jag är för ung för att ha sett honom live, hans sista spelning var på Roskilde 1987, men många av hans låtar är ju odödliga. Mycket kan man säga om Cornelis, men han var definitivt en spännande och speciell människa. Ett extra plus i kanten att Norpan och Josef Zackrisson från Hovet var med som musikanter.

Nu när jag hunnit ikapp ska jag nog ut och adventslöpa lite, en sväng runt sjöarna kan väl passa.

Ett härligt snöpass i nya skor

Igår kväll styrde Miranda och jag upp ett löppass för idag, vi pratade löst om Ursvik. Under dagen så har det verkligen snöat ymnigt, speciellt under några timmar på förmiddan. Jag satt i möte hela förmiddagen fram till klockan halv ett och blickade allt som oftast ut genom fönstret och drömde om att få ge mig ut och springa, eller kanske rent av få åka skidor. Jaja, skidorna är nog ändå en bit bort men drömma kan man alltid. Några sms och något samtal senare så var Ursvik bestämt.

I onsdags köpte jag ju ett par PYTHO2 BUGrip®, en sko som jag gått och sneglat på något år men aldrig riktigt "vågat" köpa.

Mina PYTHO2 BUGrip®

 Ikväll var det så dags att provspringa dom för första gången, med tanke på underlaget var det inget att fundera på.

Icebugs på.

Något sen, var ju tvungen att ta lite bilder, så kom jag så iväg mot Sumpan. Jag mötte upp Miranda och Alex, som inte heller kunde låta bli att träna denna fantastiska fredagkväll. Vi sprang via Lötsjön bort mot Ursviks motionsområde, vi bestämde oss på vägen att köra Extremespåret. Tänk vad häftigt att få springa detta favoritspår i ganska djup snö.

Tre tappra äventyrare på g.

Vi gav oss iväg utefter spåret, som dagen till ära hade dragna skidspår. För att undvika pekpinnar så vill jag påpeka att vi gjorde vårt allra bästa att inte förstöra spåren. Efter cirka tre kilometer så kom vi till den punkt där Extremespåret viker av från milspåret. Vi tittade ut över ängen och konstaterade att det skulle bli välrdigt svårt, speciellt eftersom vi endast hade en pannlampa. Vi diskuterade fram och tillbaka och efter stor vånda så kom vi fram till att det nog var bäst att låta det äventyret få vara kvar till ett senare tillfälle. Eventuellt kommer vi kanske att ångra oss, men beslutet var taget. Vi fortsatte alltså längst milen och konstaterade snart att även det skulle bli tufft, snittiden på detta pass vittnar om inte annat om detta. Alex såg hur pigg ut som helst, bland annat körde han extra hårt i backarna, medans jag själv inte kunde ligga på i närheten så hårt. Även Miranda tog det ganska lugnt. Mellan kilometer två och sju så var det mjukt och härlig snö under och runt fötterna, vid något tillfälle trängde snön in i skon ovanifrån. När vi kom tillbaka på elljusspåret så var det först och främst skönt att se var man satte fötterna igen, men även skönt att höra knarret från den packade snön.

Såhär glada och nöjda var vi när vi kom tillbaka till start- och målområdet efter att ha avverkat milen.

Efter att ha avverkat Ursviksmilen så återvände vi mot Sundbyberg, Alex hoppade något frusen av i Hallonbergen. Miranda som har någon slags ticks att hon inte kan sluta springa på udda kilometertal följde mig en bit för att få ihop en jämn och fin siffra. En dag kanske jag kommer att fatta detta :-)

Då vi köpte skorna samtidigt så känns det naturligt att ta en gemensam bild.

Hoppas att ni andra fått en smakstart på helgen, för det har verkligen jag.

18km, 1h53min, medelpuls 131 slag/min (71% av max)

Infokväll på Runners slutade med...

... ett par nya skor och en startplats på Lidingö Ultra 50k.

Igår kväll mötte jag upp Miranda på Centralen för en snabb kopp kaffe innan vi gick över Vasagatan till Runners Store. Kvällen till ära var det Ultrakväll där, man informerade om Lidingö Ultra 50k, Täby Extreme Challange, Comrades i Sydafrika och Rune Larsson pratade om den äventyrsvecka i Monte Gordo som han arrangerar tillsammans med Springtime Travel men även om ultralöpning generellt. Jag ska villigt erkänna att äventyrsveckan i Monte Gordo lockar mig en hel del, dock så kommer det inte att bli 2011. Äventyrsveckan handlar om att springa 35-50km fem dagar i rad i en otroligt fin miljö.

Förutom denna information var det 20% rabatt i butiken och det lockar ju alltid. Själv så slog jag till med ett par PYTHO2 BUGrip® och som tack för köpet så fick jag en startplats på Lidingö Ultra 50k i vår. Perfekt uppladdning för Stockholm Marathon tre veckor senare.



Är det någon av mina läsare som har någon erfarenhet av denna sko, eller är det någon som köpt den och ännu inte använt den?

Tisdag i poolen

Igår kväll var det återigen simning som gällde. Enligt programmet så är det återhämtningsvecka med fokus på teknik och det är precis vad jag behöver. Även om jag kanske inte tränat mer än vad jag är van vid senaste veckan så verkar simträningen tagit hårdare på mig än vad jag trott, framförallt är det nog ovanan som är boven.

Passet vi körde var:

200m insim
24x50 Fokus (3x2x50m isättning, grepp, drag och återföring vardera)
2x100m 5-takt
100m avbad

En timme går fort när man ligger och tänker teknik, helt i min smak.

En måndagkväll i pratfart

Måndagar är alltid min stressigaste dag på jobbet och då är det skönt att kunna ge sig iväg och springa en vända. Dock så brukar måndagar vara vilodag eftersom helgerna ofta är fullspäckade av träning samt att det är perfekt att fixa veckohandel. Igår var dock min löparvän Susanne i stan för att sälja in sina produkter till nya återförsäljare, så att vi stockholmare ska få kunna köpa deras goda mysli etc., så då passade vi på att mötas upp för att köra ett lättare pass tillsammans. Det är så spännande att höra hur det går för henne och hennes man med myslifabriken på Persgården på Visingsö. I övrigt så diskuterades naturligvis kost och träning i alla dess ledder. Susanne har ju börjat snegla åt triathlonhållet och jag har ju redan kommit igång med träning med Stockholm City Triathlon, så det pratade vi såklart en hel del om. Dessutom blev det prat om Tomtetåget, där vi håller på att finslipa de sista detaljerna.

Nedan ser ni en plot över min runda. Lite smolk i glädjebägaren är att jag både i söndags och igår fick löparknäkänning, så jag får ta det lite försiktigt med löpning den närmsta tiden samt se till att stretcha ordentligt

Veckan som gick (v.46)

Träningen veckan som gick blev nästan som planerat, dock med en liten miss i onsdags. I onsdags skulle jag ju köra ett mellanlångt löppass, men blev istället stående på Jetmacken i Solvalla med en bil som inte ville starta. Så just löpningen blev lidande den här veckan, också. Simningen blir bättre och bättre och söndagens 60min-test visar att jag helt klart är på rätt väg. Löpmässigt blev det bara ett pass och det blev ett långpass på 26km, dock så vore det bättre att dela upp på några fler pass.

Sammanställning:

Simning - 4h45min fördelat på 4pass
Löpning - 2h36min (26km) fördelat på ett pass

Fullspäckad söndag

Idag har det verkligen varit fullt upp. Det började med att jag klev upp halv nio, sovmorgon jag vet, för att hinna äta frukost och dricka kaffe innan jag skulle möta upp Miranda för ett långpass. Vi möttes vid Bällsta bro och sprang sedan Huvudsta och Pampas Marina till Karlbergs slott, där vi skulle möta upp Mia, aka Marathon-Mia, och Abbe. När vi väl hittat varandra, det hade tydligen uppstått lite otydligheter var exakt vi skulle träffas, så bar det av bort mot Ursvik där vi körde en runda på milspåret.



Is- och slasklöpare, från vänster, jag, Abbe, Mia och Miranda.

 Nedan ser ni en plot av vårat pass, för min del blev det 26km. Inte på något vis lätta kilometrar, tempot var i och försig helt ok, men mitt vänstra knä ömmade en del mot slutet.


Efter passet blev det en rejäl lunch och lite vila, hann se slutet av herrarnas stafett. Tydligen en riktigt bra insats av laget, Hellner var i alla fall skitstark på slutsträckan. Klockan sex var det sedan dags för dagens andra pass, simning med SCT. Dagens pass bestod av 20min insim, 60min testlopp och 10min avbad. Testloppet gick ut på att man skulle se hur långt man kunde simma på 60min, helt enkelt. Innan loppet var jag mycket osäker på hur det skulle gå, speciellt med tanke på att uppladdningen var 26km löpning. Jag fick ihop 2400m, vilket jag är mycket nöjd med. Speciellt eftersom jag aldrig simmat frisim 60min i sträck tidigare.

Helt klart en heldag i träningens tecken. Me like!

Crawlkurs del IV och lite annat...

Lördag är lika med crawlkurs, så också idag. Hade det inte varit för gårdagskvällens öldrickning så hade jag nog klämt in ett löppass eller spinning också, men det är dumt att pressa för hårt. Eller fegade jag ur? Anyway, så kändes det inte som att det var en dag för dubbla pass.

Innan passet så laddade jag med Vinterstudion, massor med kaffe och en lunch bestående av Tandoorikyckling. Håll med om att det är praktiskt att ha kylen fylld med matlådor?

Tandoorikyckling

Precis när Marcus Hellner började närma sig målgång så började det bli hög tid för mig att ge mig iväg mot Kronobergsbadet för veckans crawlkurs. Jag var för otålig att komma iväg för att se målgången, men det kommer nog fler tillfällen i vinter. Hoppas det i alla fall.

På plats utanför Kronobergsbadet.

Väl framme visade det sig att jag inte alls hade behövt ha bråttom hemifrån, jag hade lätt kunnat åka en kvart senare. Det var inte mycket annat att göra än att sitta kvar i bilen och lyssna på radiosporten.

När passet började och läraren pratade om vad vi skulle göra för övningar så tänkte jag direkt; Vad faan! Han hade först tänkt sig individuell feedback, men då det visade sig att de flesta tyckte att andningen var speciellt svårt så blev det såna övningar istället. Det var väl ungefär en person som inte hade det högst upp på saker-jag-tycker-är-det-absolut-svåraste-listan. Helt rätt, jag såklart. Jaja, det var ju bara att köra på. Även om jag inte tycker att andningen är det knepigaste så gav det säkert något att köra de övningar som bjöds. Efter passet så körde jag 1000m på egen hand för att få ihop lite volym i träningen.

Kaffe och kokostopp, en ständigt återkommande favorit.

Efter passet åkte jag till Bromma Blocks för att spatsera lite, men framför allt för att dricka lite kaffe. Jodå, jag hann med en sväng på XXL också.

Vad det blev för middag? Något färdigt ur kylen såklart :-)

Köttgryta med sting.

Vinterstudion

Min egen lilla vinterstudio, ackumelerad favoritläsning från veckan som gått.

Mitt absoluta favoritprogram under vinterhalvåret är definitivt Vinterstudion på SVT. Jag tycker att SVT har en fantastiskt bra stab med duktiga programledare, kommentatorer och experter. Dessutom är ju vintersporter som längdskidåkning, skidskytte, utförsåkning etc. väldigt tv-mässiga. Vidare så tycker jag att dom har lyckats bra med själva studion, det känns nästan som att man sitter med i deras mysiga "fjällstuga".

Premiärprogrammet visar världscuppremiären i längd från Gällivare och damerna har precis avslutat 10km fristil. Norskorna, med Marit Björgen i täten, visar god form, men även svenskorna, framförallt Charlotte Kalla, gjorde bra ifrån sig. Kalla har ett fantastiskt facit med 13 raka fristilslopp över 10km med enbart första- och andraplatser. Imponerande!

Snart är det dags för herrarna att åka 15km, även de åker fristil, och det ska bli intressant att se hur Super-Hellner ligger till. Han skall tydligen lagt på sig två kilo muskelmassa på överkroppen och då främst i magpartiet. Kanske något att ta efter?

Vad tycker ni, gillar ni också Vinterstudion eller ger ni er hellre själv ut och tränar?

Kvällens simpass

Ikväll har jag kört simpass med SCT, 60 min i Eriksdalsbadet. Passet såg ut såhär:

200m insim

Teknik - 2x50m av vardera Isättning, Grepp, Drag och  Återföring.

Igångsättning - 6x50m 200m-fart start 1.30

100m Bad

Huvudserie - 3x200 Högsta snitt start 8.00

100m Avbad

200-ingarna skulle vi skriva upp våra tider på, men jag vågade inte. Inte för att jag inte kunde stå för mina tider, utan för att jag var högst osäker på vilka de var. Jag tror att jag låg på 4.10 - 4.20, men högst osäkert som sagt.

Anyway, ett mycket roligt pass och en timme försvinner så jäkla fort.

Imorgon blir det bilprovning på morgonen och öldrickning på kvällen, både spänning och roligt samma dag :)

Currykyckling och lite annat

Ikväll ska jag iväg på mitt tredje pass med Stockholm City Triathlon, även detta pass är det simning som gäller. Eftersom jag förutsåg att veckan skulle bli lite körig så förberedde jag ju med lite matlådor i måndags och tisdags, det blev Köttgryta, Tandoorikyckling och Currykyckling. Igår, efter den makabra batterisituationen, så åt jag köttgrytan så nu återstod bara currykycklingen. Resultatet ser ni ovan och jag måste säga att det blev riktigt bra.

Normalt så brukar jag träna direkt efter jobbet och då väntar jag med middagen tills jag kommer hem och då blir klockan allt som oftast nio-tio. Att äta direkt efter träning är ju viktigt för återhämtningen och nu måste jag fundera ut något att ta med till simhallen för att äta på vägen hem. Ikväll tänkte jag blanda ihop russin och jordnötter, det tycker jag är en bra blandning av kolhydrater, proteiner och fett. Dessutom så tror jag att russinen innehåller mycket antioxidanter, vilket är bra eftersom man är som mest mottaglig för baciller direkt efter ett träningspass.

Vad äter ni efter träning?

En spännande onsdag!

Detta inlägg hade lika gärna kunnat heta "Vikten av att ladda batterierna", men det kommer jag till längre ner.

Denna kväll skulle jag möta upp Miranda och Alex för att köra lite lång distanslöpning. Jag kom iväg i bra tid från jobbet, satt i bilen och började planera vilka kläder jag skulle ta på mig, tanken var att jag skulle ta skidjackan, en Craft Vasaloppet Edition. Jag svängde förbi Jetmacken vid Solvalla för att slippa tanka imorgon bitti, tankade, satt mig i bilen för att köra iväg. Då händer det, eller det händer ingenting. Bilskrället startar inte, det smålyser och knäpper och har sig. Faaan!!! Första tanken, fan ingen träning ikväll. Nästa tanke, vad fan är det för fel? Första tanken var att att det var något fel på nyckeln, displayen indikerade Immobiliseringsfel vilket betyder att nyckeln inte identifieras av bilen ungefär. Sen börjar fundera på hur jag skall ta mig från macken med en bil som vägrar starta. Jag ringer runt lite för att få hjälp och Micke kommer för att hjälpa mig. Vi åkte till Coop för att köpa batterier till bilnyckeln, ifall det var problemet. Det var det inte.

Efter många om och men så ger jag upp och ringer en bärgare. Bärgningskillen var från start övertygad att det var bilbatteriet och trodde att jag bara behövde lite hjälp av hans batteri. Det visade sig vara värre än så, jag sög nästan ur hans batteri. Efter mätning visade sig att det bara var 8,5V kvar, dvs rejält jävla dött. Så det återstod bara att åka till en mack och byta batteri. Kör man mycket korta sträckor så är det bra om man underhållsladdar batteriet, tydligen. Men vem gör det?



Medans bärgarkillen tog ur det gamla så körde jag lite biceps curl med det nya batteriet.

 Istället för långpass så blev jag drygt tre tusen kronor fattigare, surt sa räven.

Efter nära tre timmar på diverse mackar och rejält kall så smakade köttgrytan som jag gjorde i måndags kanon. Hoppas att ni tycker att det ser ut som något man kan äta och inte något man redan har ätit :-)

Kryddig höstgryta.

Provtränat med Stockholm City Triathlon

I min ambition om att bli triathlet och göra Järnmannen Kalmar till sommaren så sökte jag upp en triathlonklubb, Stockholm City Triathlon , för att jag känner att det är bästa sättet att utvecklas, dessutom så gillar jag ju att träna i grupp. I söndags så var jag på infoträff, som är obligatorisk att delta på för att få bli medlem, följt av ett 90 minuter långt teknikpass som även fungerade som provträning. Söndagens pass tycker jag var riktigt tufft, men samtidigt var det fantastiskt roligt att köra nya övningar som jag aldrig kört förrut.

Igår körde jag mitt andra pass med Stockholm City Triathlon, och av oss nybörjare från i söndags så var vi kanske 10 av 20 som kom tillbaka. SCT tar in nya medlemar en gång i månaden och vad jag hört från förra "kullen" så var de betydligt färre som kom tillbaka. Passet igår var egentligen planerat som ett testpass över 1500m alternativt 800m, vi nybörjare skulle köra 800m. Men av någon anledning så hade man bytt ut detta mot ett rent teknikpass, vilket jag uppskattade mycket. Jag tror definitivt att jag är mer betjänt av teknikträning än att se hur snabbt jag kan simma 800m på just nu, men om om en månad är det nog dags att göra testet.

Okej, nu är jag i alla fall igång med min träning med SCT och nästa pass blir återigen ett simpass, kanske är jag också med på distanslöpningen innan, och det är imorgon torsdag.

Full fart i köket!

Ikväll har det varit full fart i köket, inte mindre än två rätter har jag slängt ihop. Kanske har jag överarbetat, men nu är i alla fall kylen fylld med matlådor. Veckan förväntas ju bli fullspäckad och då är det ju praktiskt att ha maten klar redan dag två, igår gjorde jag en köttgryta också så det blir att alternera tre rätter.

Ovan ser ni Tandoorikyckling i stekpannan och Currykyckling i grytan. Tandoorikycklingen gjorde jag genom att steka på ca 600g kyckling tills den fått färg, sedan på med en påse tandoorikrydda och en påse frysta grönsaker som man gillar. Efter några minuter hällde jag i en burk kokosmjölk och lite salt och peppar, sedan fick allt koka i tio minuter.

Currykycklingen gjorde jag genom att, igen, steka ca 600g kyckling, sedan i med två röda paprikor som jag hackat och två gula lökar som jag klyftat samt 3msk curry och en matsked paprikapulver och fräste ihop i några minuter. Sedan i med 5dl grädde, 2dl creme fraiche och 2msk soja.

Tandoorikycklingen åt jag sedan till middag och den var riktigt god och hyffsat bra drag i. Det återstår att se ifall det ger resultat i bassängen ikväll.

Bioimpedans, Åstrand etc.

Runner´s Five

Förra söndagen gjorde jag tillsammans med mina vänner i Runner´s Five lite tester hos Susanne på Hudoteket. De tester vi gjorde var Bioimpedansmätning, Åstrandstest och sist ett styrketest. Bioimpedansmätning, som också kallas kroppsfettsmätning, är ett sätt att med hjälp av en våg som skickar svaga strömmar genom kroppen mäta kroppssammansättningen. Åstrandstestet är ett konditionstest som bygger på filosofin att en kropp förbrukar en viss mängd syre för att utföra arbete vid en viss belastning och genom att cykla på en testcykel under sex minuter och sedan kontrollera pulsen kan man få fram syreupptagningsförmågan. Det styrketest vi gjorde var i form av antalet armhävningar vi klarade av.

Jag har gjort en kroppsfettsmätning tidigare och det var knappt två år sedan och jag kan säga att det hänt en del sedan dess, vilket jag i och för sig inte var helt omedveten om. Testresultaten ser ni nedan, de gamla siffrorna inom parentes:

Vikt - 74,6kg (90,5kg)
BMI - 23,0 (28)
Fett% - 13,2 (21,2)
Fettmassa - 9,9kg (19,2kg)
Fettfri massa - 64,8kg (71,3kg)
Total vattenmängd - 47,4kg (48,1kg)

Kommentar: Ja, vad säger man? 9,7kg mindre dödvikt att släpa runt på är ju inte fel för någon, men för en löpare är det såklart en jäkla skillnad. 6,5kg mindre muskler undrar man ju såklart över, men det är kanske så att det man inte använder förlorar man. Styrketräning är inget som jag prioriterat de senaste åren, men som Susanne sa så är det något jag kan göra så är det att lägga på lite muskler.

Jag på vågen, intresset var såklart stort hur det fungerade.

Efter många om och men så fick vi tillslut ordning på den motionscykel som vi skulle använda för Åstrandstestet. Först ut på banan var jag och efter tuning så visade sig min puls vara 117 slag/min vid en effekt på 150 Watt och kadens på 50 varv/min efter sex minuter cykling. Resultatet av detta visar att min maximala syreupptagningsförmåga är 4,6 l/min eller 62ml/kg/min. I tabellen för värdering av syreupptagningsförmågan för min ålderskategori så ligger Mycket hög på 4,4 l/min respektive 54 ml/kg/min och för Elit 5,4 l/min respektive 70 ml/kg/min.

Kommentar: För löpare, till skillnad mot exempelvis simmare, så är vikten en viktig parameter varför jag är speciellt nöjd med att mitt värde på ml/kg/min är något "bättre". Men, med tanke på att jag behöver lägga på lite muskler så behöver jag också kämpa på med att förbättra konditionen. Å andra sidan, det är inte dessa siffror som är viktiga utan vad klockan säger när mållinjen passeras.

Veckan som gick (v.45)

Jaha, då var vecka 45 över. Planen var ju att få till fyra simpass och två löppass, men av det blev det endast tre simpass och ett löppass pga lite mystisk halsondo. Okej, det är kanske inte piss med fyra pass men ändå. Jag får väl ta nya tag vecka 46.

Summering:

3 simpass totalt 3h30min
1 löppass a´ 50min och 9km.

Reflektion: Bra med simning, varav två teknikpass, men löpningen blir lidande nu. Helt i sin ordning eftersom det är det jag definitivt måste bli bättre på. Veckan som kommer blir det mycket simning också, troligen fyra pass och dessutom något löppass och kanske ett spinning. Jag får helt enkelt se hur veckan utvecklar sig.

Är ni nöjda med eran vecka och har ni kommande vecka planerad?

New York City Marathon 2011 - Mindre än ett år kvar

Om mindre än ett år, 356 dagar för att vara exakt, så kommer jag att stå på startlinjen på Staten Island för att springa NEW YORK CITY MARATHON. Det kommer att bli en helt sinnesjuk upplevelse och efter att ha sett sista avsnittet av Sverige Springer nu på morgonen så minskar inte förväntningarna direkt, tvärtom jag vill bara förflytta mig i tiden. Mindfulness i all ära, men man måste väl få drömma sig iväg för en stund? Har ni inte sett avsnittet, så passa på nu för det ligger bara ute tre dagar till. Helt klart säsongens bästa avsnitt!


http://www.tv4play.se/sport/sverige_springer?title=sverige_springer_del_10&videoid=1125688

Vad tyckte ni om avsnittet? Är det fler som skall springa NYCM 2011?

Crawlkurs del III

Idag var det så dags för tredje delen av crawlkursen på Kronobergsbadet. Min form har ju varit lite sisådär sedan i torsdags, då jag ställde in ett pass för halsont. Jag är riktigt stolt över det beslutet. I morse kändes halsen ok och jag hade ingen feber, så då var det ju inget att fundera över. Back on track, helt enkelt!

I vanlig ordning när jag har god tid på mig så kom jag iväg alldeles för sent. Jag hittade en parkeringsplats på behörigt avstånd, så det blev en rask promenad till badet. Väl framme hade jag sex minuter på mig att byta om och duscha, tur att det är simning och inte hockey.

Passet började med att vi fick titta lite på film hur det skall se ut och hur det inte skall se ut, jag vet inte vilket jag snappade upp mest av. Efter filmstunden så hoppade vi i bassängen och började köra Stålmannen, ni vet när man ligger på sidan med ena armen utsträckt och kör benspark. Den här gången var jag tydligen för mesig, så jag blev beordrad att öka på lite. Schyssta klubben, det är ju skitjobbigt ju! Allt eftersom så filmade läraren när vi frisimmade och visade och gav feedback individuellt. Mig sparade han till sist. Schysst? Nej, jag fick ju ligga och köra Stålmannen skitlänge. Men, tillslut var det så min tur att bli filmad. Det enda jag var riktigt bra på var tydligen att andas, för då vred jag upp kroppen tillräckligt bra. Annars var jag dålig på att sträcka ut, jag var dålig på att rotera, jag var dålig på att sticka ner handen i rätt vinkel och jag bensparkade dåligt. Summa sumarum, kom jag överhuvudtaget frammåt? Jodå, det gjorde jag och feedbacken var bra och säkerligen rätt. Jag tycker att det är skönt att ändå ha några fasta punkter att tänka på, det gör träningen mycket enklare.

Så, i morgon är det provträning med Stockholm City Triathlon som gäller och då blir det simning igen. Nice!

Vimmelkantig fredag

Detta är en träningsblogg och då borde jag ju också hålla mig till att blogga om träning. Men, jag måste bara få göra ett litet inlägg om min aningen märkliga upplevelse igår.

Jag tar det från början. Jag har länge haft ett större födelsemärke vid höger öra, jag vet faktiskt inte hur länge jag haft den men den har irriterat mig i kanske 10-20 år. Men jag har aldrig riktigt kommit till skott att göra något åt saken. Jag har, eller hade, även ett födelsemärke på vänster "lats" och för någon vecka sedan så upptäckte jag att den blivit större och intagit en klart mörkare färg. Shit, tänkte jag, har jag åkt på cancer? Så jag bokade akuttid hos läkare för undersökning och fick tid någon dag senare. Akut fick en helt ny innebörd den dagen, först tog det fem timmar innan de ringde tillbaka och sedan fick jag som sagt tid någon dag senare. Jag måste medge att jag hade en viss oro i kroppen när jag väntade på att få träffa läkaren, men väl på plats så fick jag preliminärt lugnande besked. Det var nog bara skavsår från lite tajta träningströjor. Skönt!

Igår skulle då dessa födelsemärken opereras bort. Märket på latsen klippte de bara bort lite brutalt och sedan på med ett plåster. Det i ansiktet var dock en större operation. Det började med att jag fick en bedövningsspruta och sedan blev jag lagd under ett skynke med endast ett hål stort som en femkrona lite drygt. Jag var vaken under hela operationen och kunde följa deras diskussioner kring borttagandet och huruvida de skulle lägga ett stygn eller två eller kanske inget alls, även den nya tunna tråden diskuterades. Hm, spännande!

Jag kände såklart att jag var lite bedövad, men det dröjde kanske en timme eller så innan jag märkte det mer tydligt. Höger ansiktshalva hängde inte riktigt med. När jag satt mig vid min arbetsplats så upptäckte direkt mina kollegor att allt inte stod rätt till, de tyckte att det såg riktigt roligt ut och spann naturligtvis vidare på ämnet. De tyckte att min oförmåga att höja höger ögonbryn gjorde att jag fick ett lite "charmörigt" utseende och var direkt olämplig att skicka ut på kundbesök, eller vad det var. Vidare så reklekterade de över att jag använder mina ögonbryn väldigt mycket när jag pratar. Se där. Jag var naturligtvis tvungen att kolla in företeelsen i en spegel, och ja höger ögonbryn hängde verkligen.

När sedan bedövningen började släppa så kände jag mig alldeles vimmelkantig, fick en aning problem med balansen och fick lite ont i magen. Under kvällen så hade jag lite värk i området kring det borttagna märket, men det är kanske inte så konstigt eftersom stygnen sitter ganska nära tinningen som jag tror är ett ganska känsligt område.

Så, där fick ni ett aningen udda inlägg för en träningsblogg. Men i brist på träningsinlägg hoppas jag att ni har överseende med det.

Inställt simpass

Igår var planen att köra ett simpass i Åkeshov. Men under dagen igår så ökade tveksamheten ju längre dagen gick eftersom jag hade en aning halsont. I bilen på vägen hem så bestämde jag mig för att ställa in, jag ville inte förvärra något inför helgen eftersom det är crawlkurs på lördag och infoträff med Stockholm City Triathlon på söndag och det vill jag absolut inte missa.

Idag har jag fortfarande ont i halsen, men jag är i alla fall feberfri vilket jag tror att jag var igår också. Så nu får vi hoppas att det onda försvinner till imorgon. Det ironiska i detta är att jag aldrig brukar vara sjuk, det är nog minst ett år sedan jag fick ställa in ett pass pga det.

Hoppas att ni andra fick träna igår i alla fall, det unnar jag er.

Vintersulor på!

De senaste dagarna har det hetaste samtalsämnet rört snö, halka och vinterdäck. Åtminstone på min arbetsplats. Några bytte för någon vecka sedan, andra i helgen, någon igår kväll, en annan lämnade in imorse. Själv så har jag lugnt väntat ut det värsta. Eller, värsta och värsta, jag tyckte att det gick ganska bra att ta sig hem från jobbet igår och idag gick det ännu bättre. Men när det kommer till löpning så tänker jag annorlunda.

Förra året köpte jag ett par "vinterskor", Asics GT 2150 svart. Det köpet kan nog rankas som ett av mina värsta köp någonsin alla kategorier. Jag fick sådana fruktansvärda blåsor som tog flera veckor och att antal paket Compeed att utplåna. Detta hade jag nästan helt glömt bort när jag idag tänkte lufta dom för första gången sedan förra vintern. Men jag blev påmind om det under kvällens löppass, inte så att jag fick några blåsor men jag fick lite känningar. Av den anledningen och att det överlag kändes stelt och kantigt, kanske beroende på att det var halt och moddigt bitvis, så kapade jag det tänkta passet med ca 2km.

Kvällens pass blev:

9km på 50min (5.34min/km)
Medelpuls 129 slag/min ( 70% av max)

Efter löpningen så tränade jag lite "Stockholmsmuskler", överkropp helt enkelt. Armhävningar med hopkrypning på gymboll, axlar mha gummiband och "löpsitups". Efter våran kroppssammansättningstest i söndags fick jag tips om att bygga lite muskler, så det är väl bara att köra igång. Hoppas att det var stockholmsmuskler som menades :)

Gårdagens gulaschsoppa

Jag skrev i gårdagens inlägg, avslutningsvis, att det vankades Gulaschsoppa. Hungern och den sena timmen gjorde att ett det inte blev något inlägg om det. Men bättre sent än aldrig, så här kommer receptet:

Jag finhackade två gula lökar och fyra vitlöksklyftor och stekte dom mjuka i smör i en gryta. När de såg bra ut så la jag i ca 500g köttfärs och stekte på. När köttfärsen nästan var genomstekt satte jag till några matskedar tomatpuré, en hackad röd paprika, en matsked kummin och paprikapulver. Sedan tillsatte jag en buljongtärning, en burk krossade tomater och en liter vatten. Detta fick puttra ihop ca en halvtimme. Till soppan tog jag en rejäl klick cremé fraiche. Resultatet ser ni nedan:

Soppan blev inte riktigt så bra som jag hoppats, men vad missade jag? En sak kan ha varit att jag gjorde den på köttfärs istället för grytbitar och att den inte fick koka tillräckligt länge. Men det måste varit något annat också, hjälp mig gärna, var det någon krydda jag missat?

Löpning i snö?

Vid lunchtid idag så tittade jag ut genom fönstret och blev så sugen på att köra ett löppass i snön. Men planen för dagen var simning, så det var bara att försöka komma hem helskinnad. Det var ju klass 2-varning och rapporter om besvärlig trafik. Som tur var så hade nog många tagit varningarna på största allvar och åkt hem tidigt från sina jobb, så redan vid fem var det inte speciellt mycket trafik varför hemfärden gick väldigt smidigt.

Kvällens träning var som sagt simning, jag körde en timma i Sundbybergs simhall. Jag började med 400m i streck och sedan blev strecken kortare och kortare, först 200m sedan 100m och sista körde jag 50m. Totalt tror jag att det blev 1500m.

Nu vankas det sen middag, en gulaschsoppa som jag slängt ihop. Hoppas att det smakar!

Veckan som gick (v.44)

Okej, veckan som gick är inte så svår att sammanfatta. Träningsmässigt alltså :-) Två simpass och två löppass, men andra löppasset var ju inte vilket som helst det var ju faktiskt ett helt marathon. Lite drygt faktiskt.

Simning, 2h30min fördelat på två pass.
Löpning, 5h12min, 52,3km fördelat på två pass.

Reflektion - Fyra pass känns som ett minimum för en vecka, men det faktum att ett pass var en marathon gör att det nog var rimligt ändå.

Veckan som kommer planerar jag att simma fyra gånger och springa två. Två plus ett under veckan och i helgen blir det löpning på lördag förmiddag och simning/crawlkurs på eftermiddan och på söndag blir det infoträff med Stockholm City Triathlon och sedan avslutning med ett simpass.

En söndag med gänget

Igår morse hämtade jag upp 08-delarna av Runner´s Five i Sundbyberg för avfärd mot Jönköping där vi skulle möta upp den femte medlemmen Susanne. Efter ett kaffestopp i Nyköping och en snabbfika när vi kom fram till Jönköping så gick vi upp till Susannes kontor på Hudoteket för lite kroppssammansättningstest, konditionstest och styrketest. Mer info om dessa tester återkommer jag till, men jag kan avslöja att ett av mina bättre resultat har med fettprocent att göra.

Efter dessa tester gick vi till ett café för att få i oss lite sen lunch i form av sallad. Huvuddiskussionsämnet var Tomtetåget, men titt som tätt så föll vi ur ramen i vanlig ordning. Det här gänget kan helt enkelt inte hålla sig till ämnet, men det beror nog bara på att vi älskar att prata träning.

På väg hem från Jönköping så åkte vi Tomtetågsbanan upp till Gränna, åtminstone i vår bil så observerades banan med spänning och längtan till tåget var ohyggligt stort. Korrigeringarna från sommarens Visingsö Warriors-lopp ser riktigt spännande ut.

När vi kom fram till Gränna vinkade vi av Susanne och hennes kottar och satte sedan av mot Stockholm. Tomtetåget fortsatte att diskuteras, träning pratade vi också om, men det mest pratet handlade om hur Alex skall lägga upp sin kost framöver. Han fick en hel del tips och kommer att få mer framöver, såklart.

Vid halv tio på kvällen så var vi så framme och jag tror att vi alla var ganska trötta, men väldigt nöjda med dagen och helgen. Det var jag i alla fall.

Nu går vi in i vecka 45 och det betyder nya utmaningar och nya träningspass.

Hoppas att ni alla får en bra start på veckan vad ni än skall ta er för!

Vintermaran 2010 - The Story

Imorse vaknade jag halv sju och kände mig utvilad men lite pirrig, det var ju dags för Vintermaran. Jag försökte somna om, men det gick såklart inte. Jag ville ju bara upp och ladda kaffebryggare, mixa hallonsmoothie och surfa runt lite innan jag skulle ge mig av hemifrån.

I hissen på väg mot samlingen. Laddad? Jajamän!

Jag mötte upp Susanne, Miranda och Lina vid SATS i Sundbyberg för gemensam färd mot Östermalms IP där vi skulle möta upp det övriga Vintermaragänget. Efter lite trix och fix kom vi iväg och när vi parkerat bilen på Valhallavägen så visade det sig att vi var lite sena. Två minuter innan samlingen dök vi dock upp, fint folk kommer sent. Eller?

Stora delar av Vintermaragänget.

Tio minuter över tio så kom vi iväg, alla var på strålande humör i det strålande vädret. Jag måste säga att vi absolut hade toktur med vädret. Bland det bästa med dessa lopp, förutom att man får springa, är att det alltid blir en skön blandning av människor som man redan känner sådana man inte känner. De flesta kommer man garanterat träffa igen.

Att ta bilder i motljus är kanske inte helt rätt, men jag var tvungen för att visa vilket kanonväder vi hade.

Såja, kameran vänd åt rätt håll. Västerbron första varvet är riktigt njutfull.

Första varvet gick av bara farten, samtalspartners och -ämnen skiftade ständigt och jämt. Vi fick många uppmuntrande blickar, en del hejarop men även en del inte fullt så uppskattande blickar och kommentarer. Allt i sin ordning på Stockholms gator alltså.

Kaffepaus på 7 Eleven efter 18km.

Som utlovat så bjöds det kaffepauser, den första på 7 Eleven på Valhallavägen efter 18 kilometer. Vid detta stopp så hoppade några av, bra jobbat av er som tog er hit. Efter brejket fortsatte vi vidare. Halvvägs mot marathon hoppade nästa "gäng" av, minns jag inte fel hade de tjejerna distanspersat redan vid 12 kilometer. Bra jobbat och grattis till nya pers! Vi övriga fortsatte rundan runt Djurgården som igår i andra varvet. Allt eftersom kilometrarna gick så hoppade någon av då och då, inte sällan med ett glatt leende för ett nytt distanspers. Bra jobbat och grattis till nya pers!

Marathonlöparna i Vintermaragänget.

Till slut så var vi framme vid Stadion, där vi hade startat ett antal timmar tidigare. Sju av 20 höll distansen ut och av de sju så distanspersade två. Grattis till en strong insats!

Jag hoppas, och tror, att alla hade en lika fantastisk dag som jag hade och att jag får se er snart igen. Kanske på Tomtetåget?

Ha nu en riktigt trevlig kväll!

Imorgon smäller det!

God afton kära läsare!

Drömmer du om att springa Stockholm Marathon någon gång, kanske redan till sommaren? Isåfall har du chansen redan imorgon lördag, då går nämligen Vintermaran 2010 av stapeln. Följ länken för mer information. Nedan får du en liten hint om vad det handlar om.

On the road again

Så ja!

Efter att ha bytt ut ett tufft träningspass mot lite kontemplation i form av middag och shopping på Bromma Blocks så var jag definitivt laddad för träning igen ikväll. Det var åter dags för ett simpass, jag har ju verkligen fastnat för att träna i detta element. Även om det är svårt att köra teknik utan att någon kan se om man gör rätt eller fel och kan rätta till detaljer så tycker jag att jag ändå håller i disciplinen och kämpar på.

Efter träning är det, som alla vet, viktigt att äta. En klar fördel är om det är nyttigt och ännu bättre är det om det är gott också. Vad som är nyttigt och vad som är gott råder det såklart delade meningar om, men det här gillar jag:

Flygande Jacob.

"En inställd spelning...

...är också en spelning". Dessa uttryck skall en av våra största rockmusiker, Ulf Lundell, ha myntat när han var tvungen att ställa in en spelning på grund av att han var för packad.

Planen för kvällen var att köra tusingar, men jag kände helt enkelt att jag inte ville. Igår kämpade jag emot, men det är en sak att jogga och en helt annan sak att köra tusenmetersintervaller. På lördag är det ju dags för Vintermaran och då känns det inte så nödvändigt att slita ut sig alltför mycket dagarna innan. Man skall alltid lyssna på kroppen, men såhär mellan säsongerna så är det än mer befogat att stå över ett pass. Det är ju knappast ikväll det avgörs om jag skall persa på Stockholm Marathon eller om jag skall ta mig över mållinjen i Järnmannen Kalmar.

Så jag ställde helt enkelt in passet och åkte ned till Bromma Blocks och käkade middag där istället och avslutade med en sväng in på XXL, såklart. Dagens fångst blev en tröja, ett par kompressionsstrumpor och lite godis inför lördag.

Ok, nu ser jag fram emot att simma imorgon och att springa igen på lördag.

Ni hänger väl med på lördag?

Tuff dag med curryavslut

Idag har det varit en tuff dag på jobbet, jag var helt tom i huvudet när jag gick hem. Tanken var att jag skulle köra ett lättare pass ikväll, men det kändes inte helt säkert att det skulle bli så. I bilen på vägen hem så försökte jag komma på ett så bra skäl som möjligt för att inte träna. Men hur mycket jag än funderade så kom jag alltid fram till att bara jag kom iväg ut så skulle det kännas bättre. Jag plockade lite hemma och kastade in kläder i tvättmaskinen och sen var det bara att ta på sig löparkläder. Även om det var nästan 10 grader varmt ute så kändes det lite rått och kallt, så jag drog på mig lite extra varma kläder.

Jag laddade Iphonen med ett program från P3 Dokumentär som jag fått tips om, det handlade om direktörssonen Erik Westerberg som kidnappades 2002. Det kändes hur konstigt som helst att höra honom berätta denna historia eftersom jag träffat honom i verkliga livet. Hade kidnappningen gått snett så är det inte helt säkert att det han funnits bland oss idag. Dokumentären som sådan var hur bra som helst och jag kan verkligen rekommendera den.

Lika spännande som dokumentären var lika segt var löpsteget, troligen spelade den tunga dagen och söndagens långpass in. Först knappt halvvägs så började det kännas någorlunda ok, dessutom så trodde jag att pulsen skulle vara klart högre än vanligt. Men, visade det sig efteråt, det var den inte.



Medeltempo - 5:25 min/km
Medelpuls - 131 slag/min (71% av max)

Efter passet slängde jag ihop en kålpudding, som dessutom smakade riktigt bra, så jag bjuder därför på en bild av skapelsen.

 Hur gör man då undrar ni? Jo, strimla och fräs vitkål i några minuter. Blanda köttfärs, ägg, lite vatten och salt och peppar. Ös på med så mycket curry som du vågar i vitkålen och rör om. Lägg sedan hälften av vitkålen i en form, lägg på köttfärsröran och sedan resterande vitkål över och in i ugnen, 200 grader, i ca 45min. Enkelt, men gott.

En måndagkväll i Sumpan

Ikväll körde jag ett simpass med Karin i Sundbybergs simhall. Som vanligt på måndagar var det trångt i bassängen, att man inte lär sig. Jag tycker att det är svårt att köra teknikträning när man måste ha koll på folk runtomkring en. Men okej ett pass är ett pass är ett pass.

Nu är i alla fall träningen v44 officiellt öppnad. Nu kör vi!