Valborgsfirande

Imorse hade jag stämt träff med min kollega Björn på Brommaplan för att ta en tur ute på Drottningholm/Färingsö. Björn är nog den mest cykelintresserade person som jag känner, när det vankas Tour de France så blir det mycket cykelsnack i korridorerna. Vi hade gjort lite olika klädval kan man säga, Björn valde att köra i jacka och "hela" handskar medans jag hade valt kortärmat och barhänt. Var det övertro på vädret eller fåfänga? Kanske en kombo. Hursomhelst klarade jag mig från att frysa.

Totalt fick jag ihop sju mil på sadeln idag. När jag kom hem bytte jag om lite snabbt till löparmundering för att fullborda brickpasset. Vad tror ni att jag gör då? Jo, jag drar såklart på mig en jacka. Fullkomligt ologiskt. Sex kilometer löpning blev det i sub5min-tempo, det känns ganska bra måste jag säga att kunna gå på så pass snabbt trotst sju mil cykel innan.

Efter passet tog jag en snabb dusch och begav mig sedan till cykelbutiken Cycling på Norrtullsgatan för att hämta ut mina klubbkläder. Tyvärr finns inga bilder än, men det kanske kommer inom kort.

Imorgon ser det ut att bli duathlondebut för mig. Kanske cyklar jag upp till Brottby, bränner av tävlingen och sedan cyklar hem igen. Det blir ett bra pass isåfall.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tuff After Work (på egen hand)

Jag måste börja med en sak som inte har ett dugg med träning att göra. Mina kollegor undrade härom dagen vad jag gjort av den riktiga Thomas och vem som egentligen kom tillbaka från påskledigheten i Ö-vik. De kände inte igen mig då jag under tisdag och onsdag knappt sa ett ord och var väldigt inbunden, tydligen är jag egentligen inte sån vilket är lite skönt att höra. Jag var i och för sig inte så jävla uppåt förra veckan heller, men det missade de tydligen. Nu är det i alla fall inte märkvärdigare än att det är vår, och i motsats till många andra så tycker jag inte att det är så härligt när det börjar grönska. Tvärtom så tycker jag att det är rejält jobbigt faktiskt, ögon kliar, näsan rinner och jag blir vansinnigt trött, men sånt är livet för alla oss pollenallergiker. Jag pratade med en kollega idag som blir så trött av vanliga antihistamintabletter att hon tar en spruta varje år. Våren suger helt enkelt!

Okej, nog tjatat om det. Idag skulle jag springa med min kollega Mattias från jobbet, men det föll på att han skulle på föräldramöte och jag hade inte möjlighet att gå tidigare från jobbet. Halv sex kom jag från jobbet i alla fall och stapplade iväg på lite stela ben sedan tisdagspasset. Jag sprang via Norrviken, Häggvik, Sollentuna och Silverdal innan jag vek av mot Ulriksdal och Överjärva gård där jag smet in på Ursviks milspår. Jag kom in fem kilometer in på spåret och följde det till målet. Jag höll mig runt 5min-tempo mest hela tiden förutom någon kilometer längs Ursviksspåret då jag var uppe i 5:15, men då är det ju rätt kuperat också. Efter de fem kilometrarna i Ursvik så siktade jag in mig på Lötsjön eftersom jag tänkte mig avsluta passet med att runda sjöarna i marafart. Det var inte utan besvär som jag ökade på tempot efter 21km till strax under 4.40, men det gick. Kilometertiderna de sista sju blev 4.37/4.35/4.37/4.40/4.43/4.39/4.27.

Snittfarten för passet blev 4.56 och snittpulsen 138 vilket motsvarar 75% av max.

Imorgon är det vilodag, sedan blir det en helg fullproppad med träning. Troligen kommer jag att köra min första duathlontävling i Brottby, det ska bli spännande.

Tisdagkväll i marathonfart

Bilden på mitt tidigare inlägg visade mina Hyper Speed eftersom det är de skorna som jag tänker springa snabbt med i sommar. Dock så är jag lite tveksam ifall det verkligen är de som jag ska springa Stockholm Marathon i, jag tror att de är allt för "tunna" för det. Så därför blev dagens kompisar DS Trainers, då jag tror att chansen är betydligt större att jag kommer att springa i dom. Nog om det, över till kvällens pass.

När jag kom hem efter jobbet svidade jag om ganska kvickt och gav mig av bort mot sjöarna. Tanken med kvällens pass var att värma upp i två kilometer och sedan öka farten till mitt tänkta marathontempo. Målet med årets Stockholm Marathon är att, såklart, slå förra årets tid på 3.32. Men, jag har också tänkt att jag skall ha lite marginal så jag går efter 3.15. En tuff målsättning, jag vet, men inte helt orealistisk. Hoppas jag. Min löpträning i vinter har ju varit lite ofokuserad om man säger så.

Första kilometern ner mot sjöarna gick nog i något annat än uppvärmningstempo, redan efter 5.04 så plingade det till. Jag vet inte riktigt vad som fick benen att dra iväg, de var väl glada att vara hemma igen. Andra kilometern gick på mer normala 5.37, ordning på torpet. Framme vid Lötsjön så var det dags att öka tempot, jag höll lite koll på klockan i början eftersom jag inte har någon direkt känsla för vad som är 4.37 min/km. Jag klockade första marafartskilometern på 4.41 och tänkte att det ska jag väl kunna hålla. Följande kilometrar gick på 4.31/4.35/4.34/4.32, något snabbare än vad jag tänkt mig men eftersom det inte kändes för tufft så höll jag i. Halva passet hade alltså gått bra så det var väl bara att fortsätta, kilometertiderna som följde blev 4.30/4.36/4.33/4.37/4.42/4.45. De två sista gick i ett något långsammare tempo, men orsaken till det var nog mest att de gick på transportsträckan från Lötsjön och hem.

Utslaget på hela passet höll jag ett tempo på 4.43min/km och hade en snittpuls på 140slag/min vilket motsvarar 76% av max. Jag är ganska nöjd med kvällens pass, helt klart. Hädanefter kommer jag att fokusera på att hålla marathonfart på mina löppass så att benen lär sig vad de har att vänta sig.

Öka takten!

På lördag är det fyra veckor kvar till Stockholm Marathon. Det känns som att det är hög tid att öka takten i löpningen nu. Tisdag brukar ju innebära simning, men fram till maran tänker jag bara simma om det finns tid över, nu blir det fokus på att komma in i maratempo. Ikväll blir det därför två varv runt sjöarna i nämnda tempo, det får härmed bli slut på mellanmjölkslöpningen.

Nu kör vi!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mannen med karaktär

Fredagens pass var ju ett riktigt debacle. Resultatet av passet blev ett löfte till mig själv att vila resten av påsken för att kroppen nog behövde det. Löftet höll inte speciellt länge, till idag för att vara exakt. En hel dags vila alltså. Lyllos min kropp! Vore det inte för att Stefan började prata träning imorse hade det nog blivit vila. Vi hade sedan tidigare pratat om att springa ihop idag, så då kunde jag bara inte backa. Men, jag ångrar det absolut inte. Vi kom iväg vid fyra i ett kanonväder och sprang tillsammans i 10km, sedan avrundade jag med 3km i maratempo. Jag är supernöjd med att benen kändes så mycket fräschare och dessutom superkul att vi kunde springa tillsammans. Stefan var nog nöjd med en pacer som vägrade låta honom sacka eller gå, det blev tydligen en fin putsning av bästatiden på varvet.

Bilden ovan är ganska exakt 5 månader gammal och temperaturskillnaden var cirka 45 grader.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Långpass en långfredag

Tanken var att jag skulle bränna av veckans långpass idag, tanken var att jag skulle springa minst 20km men ännu hellre 25km, tanken var att jag skulle gå ut i ett ganska lugnt tempo och sedan avsluta med 5-6km i 4:45-tempo. Med mig på passet hade jag storebror Stefan cyklandes som pacer. Vädret kunde absolut inte varit bättre, solen sken och temperaturen var helt ok. Men jag kände redan från start att det inte skulle bli min dag, benen var absolut inte med mig och energinivån var låg. Då hade vi ändå väntat med att ge oss ut till efter frukost. Dock så tänkte jag hela tiden att det skulle lossna, men det gjorde det definitivt inte. För att få ihop 20km så skulle jag varit tvungen att fortsätta förbi huset en kilometer och sedan vända, men psyket var inte tillräckligt starkt idag så jag bestämde mig för att stanna vid 18km. Nåt skit är det som gör att det inte känns bra, vad det än är så tror jag att jag ska försöka vila bort det resten av påsken.

Efter löpningen så vankades det påsklunch hemma hos mamma i Högbyn. Ugnsstekt lax och pressad potatis satt fint i en sargad kropp.

Imorgon bitti bär det av till Rödvattnet där vi planerar att ta skotrarna ut på sjön för lite pimpling och lunch. Det ska bli hur skönt som helst.

Glad påsk på er alla!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Lugnt i baksätet

Inte så aktiv dag idag. Efter lunchen i Gävle så är det nu lite lugn läsning i baksätet. Får se om jag får till någon löpning ikväll, isåfall inget längre pass.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Onsdagsmysjogg

Smaka på ordet, känns det inte ganska skönt? Det var i alla fall det mitt påskfirande började med. Jag är inte helt säker på att Miranda upplevde tempot som lika mysigt, men jag är grymt imponerad över att hon kunde springa överhuvudtaget efter 100km i lördags. Bättre sällskap får man dessutom leta efter om man haft en lika tung start på veckan som jag haft. Jag har varit grymt trött och mått risigt rent allmänt.

Imorgon bär det dock av mot Ö-vik för att fira påsken med min familj. Igår fick jag Runners world och den kommer jag att lusläsa, jag blir nog jäkligt trevligt ressällskap. Not! Har vi tur finns det snö kvar i Rödvattnet så att man får lite skoteråkning.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Måndagsbakis

Ajajaj, idag har inte varit någon rolig dag. Inte alls faktiskt. Det började faktiskt redan igår kväll när jag åt middag, troligen alldeles för sent, vid halvtiotiden. Hungrig som jag var så gick renskavsgrytan ner i ett huj, troligen inte vad en dietist skulle rekommendera. Mot slutet av tallriken så började saker kännas konstiga, mest magen. När jag sedan gick och la mig så låg jag i fosterställning och frös mig till sömns, precis som jag hade förutspått. Imorse var jag ytterst tveksam till ifall jag skulle kunna ta mig till jobbet, jag fick faktiskt ta till fosterställningen en sväng i duschen. Jag tog mig till jobbet i alla fall och efter en kopp kaffe så hankade jag mig fram till lunch. Jag hämtade en låda chicken tikka masala hos indiern och åt upp den på jobbet. Känslan var precis som om jag hade varit ute och krökat igår, men det hade jag ju inte. Jag hade ju bara varit ute i solen väldigt mycket och korkat nog inte smörjt in mig med solskyddsfaktor. Men snart är den här dagen över och jag får ta nya tag imorgon, då vore det väl faan om det håller i sig tills dess.

Hoppas att alla ni andra också haft en kanondag :-)

En dag i solen

Ja, vad ska man säga? Vilket fantastiskt väder vi haft idag. Sol sol sol! Jag, och många med mig, utnyttjade dagen med att vara ute och springa, cykla eller promenera. Jag valde att springa och som så många gånger tidigare så blev det Kastellholmsrundan. Och som vanligt stannade jag till ute vid kastellet och tog en liten bloggbild.

Blickar ut över Gröna Lund, där de provkör berg- och dalbanan.

Rundan var som vanligt 25km och den avverkade jag på strax över två timmar för ett snittempo på 4.54min/km.

När jag kom hem blev det en snabb dusch och sedan ut på bryggan för en kopp kaffe och lite energi.

Soft!

Dagen avslutades med lite samkväm med Runner´s Five + Sara och huvudämnet var såklart Mirandas 100km-lopp igår. Har ni någon gång funderat på att springa 100km på en och samma dag? Det har jag definitivt inte gjort.

Snart är det läggdags och med tanke på hur röda mina armar är så vet jag inte om jag vill vakna imorgon. Troligen kommer jag att gråta mig till sömns. Varför lär man sig aldrig? Jag smörjde in benen i liniment, men hur kunde jag glömma solskyddsfaktor?

Väl ambitiöst? II

Igår tyckte jag att jag hade kommit fram till vad jag ville ha. Ja, i solglasögonväg väg alltså. Efter att grundligt utvärderat vilka jag ville ha så åkte jag in till Sportoptik på Kungsgatan och köpte dessa:


De heter Rudy Project Rydon och är designade för att passa cyklister, dvs perfekta för mig alltså. Så var det bara. Tills idag när jag skulle ut och cykla alltså. Då började jag diskutera med mig själv om jag egentligen inte ville ha de där jag testade på XXL tidigare i veckan. Så för säkerhets skulle lät jag dessa ligga kvar hemma under premiärturen.

När jag kom hem så gick jag så ned till XXL för att köpa dessa:

Säljaren sa att de var utformade speciellt för löpning, men att de funkade till cykel också. Jag slog till. Frågan återstår nu, kan jag verkligen behålla båda paren? Är det verkligen ekonomiskt försvarbart?

Premiärturen avverkad

Oj så härligt, oj så skönt, oj så soligt, men oj så blåsigt. I motvinden kändes det helt rätt att jag valde att klä på mig ordentligt, men i medvinden hade jag gärna kört i kortärmat och kortbyxor. Premiärturen gick ute på Färingsö(Ekerö) och det blev en enkel Färentunarunda på 73km och det tog 2h50min. Hemma igen tog jag av mig jackan och drog av benvärmarna och gav mig ut och sprang runt Lötsjön. Benen ville gå fort från start så jag fick hålla 4.30-tempo, men det är ju bara att lyda när benen är på det humöret.

Nu skulle jag vilja komma ut och sätta mig på ett fik och ta en kaffe och en glass kanske, det kan jag väl vara värd. Eller?

Paus under premiärturen

Här har jag stannat många gånger för kaffepaus under mina långpass tidigare år, men idag blir det bara ett snabbt bloggstopp. Men jag kommer att komma tillbaka, var så säker.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Varning för rörliga bilder

När jag i torsdags skulle lämna in racern på service så roade jag mig med att springa dit med den. Jag trodde först att det skulle vara lite knepigt, men håller man bara i sadeln så funkar det bra. Har man riktigt vild fantasi kan man se det som träning att styra cykel vid växlingen från sim- till cykelmomentet i triathlon. Men det är väl bara jag?

Nu är det inte många minuter kvar till premiärturen, hoppas det blir lång och lugn. Risken finns dock att den blir kort.

Nu tycker jag att vi tillsammans gör krafttag och blåser bort molnen så att solen får visa sig från sin bästa sida.

Genomgången cykel

Nu har jag hämtat ut cykeln nyservad och det ska inte dröja så många timmar innan jag sätter mig på den för första gången den här säsongen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Blöt avslutning...

Tyvärr kunde jag inte delta i Ljusruset ikväll, hoppas att Grimsta vann ändå. Det jag undrar är bara hur tusan 4000 löpare fick plats på 3km.

Jag hann ju i alla fall lämna in cykeln på service och sedan avsluta kvällen i poolen i Eriksdalsbadet. Det var lugn och skön teknik-/återhämtning som gällde.

Men nu är det god natt och sedan får vi se vad helgen bjuder på.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Väl ambitiöst?

Jag kunde bara inte motstå att dra på kortbyxorna idag. Racern skulle lämnas in för en rejäl genomgång, typ tusenmilaservice.

Det blev en kort tur på 5km, första halvan styrandes racern.

Nu blir det snabbt ombyte och iväg på simning.

Vi får hoppas att det blir fint väder i helgen och att jag hinner få tillbaka racern så att jag får köra premiärturen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Piglördag

Kalla det lillördag, piglördag eller vad ni vill. Idag är det onsdag, hur som helst, och det blev lite lätt löpning på dels egen hand och dels i sällskap med Miranda. Först sprang jag på egen hand ett varv runt sjöarna. Någonstans vid Råstasjön kom två tjejer vinkandes. Vem känner jag som brukar gå runt sjöarna? Typ ingen. Det visade sig vara svägerskan Anna som kom gående med hennes kompis Ullis. Ullis man är också löpare, så när man träffar dom är samtalsämnet givet. Christer, som han heter, har sprungit Medoc Marathon vilket jag är rätt avundsjuk på. Tänk att springa mellan vingårdar i Frankrike och dricka vin istället för sportdryck. Helt i min smak. Kanske inte ett lopp man persar i.

Precis när jag passerat Anna och Ullis så ringde Miranda som var på gång. Vi möttes upp vid minigolfbanan och tog sedan ett varv.

Totalt fick jag ihop 11,3km på timmen precis, vilket ger ett tempo på 5,20min/km. Snittpulsen var 139 slag/min vilket motsvarar 75%.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Beep det blev

Frågan inför kvällens löppass var ifall det skulle avslutas med Tabata-intervaller eller Beeptest, svaret blev Beep. Innan testet värmde vi upp nån kilometer följt av diverse löpskolningsövningar, mycket fokus på benlyftet. Efter löpskolan så körde vi en typ av coreövning som kallas Jucket. Tänk er plankan, sänk höften långsamt mot marken och skjut sedan upp rumpan med ett ryck. Jag kommer garanterat att försöka köra denna med mina kollegor i morgon på jobbet, det kommer garanterat att locka fram en del associationer. Övningen kan sedan varieras i det oändliga genom att lyfta ett ben t ex. Själv försökte jag köra utan armar, men det slutade bara med att jag slog käken. Rekommenderas ej. Innan Beeptestet körde vi sedan en variant av Tabata, skillnaden var bara att vi stod stilla med ena benet bakåt/uppåt mot ett lägre räcke medans vi drog upp det andra benet i en enbenshopprörelse i 20 sekunder, sedan bytte vi ben. En bild eller film skulle kanske förklara närmare.

Löppasset avslutades som sagt med ett Beeptest, och eftersom jag inte alls kände mig i stöten var jag inte så laddad. Jag lufsade på lite lojt i början, som om jag skulle bryta när som helst. De flesta andra verkade så jäkla taggade. Dock så hängde jag på bättre och bättre och när tempot höjdes var jag med och högg ganska bra. Till slut hade andra droppat av en efter en och helt plötsligt sprang jag ensam fram och tillbaka. Då började min lojhet tala igen och jag la av efter 1820m, 180m kortare än för fyra veckor sedan. Då hade vi i och försig inte haft samma tuffa uppvärmning.

Pass två för kvällen var simning med fokus på taglängd. Skönt att ligga i återhämtningsperiod.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tabata eller Beep?

Då vi har återhämtning/teknik denna vecka så har vi ikväll att välja mellan Tabata-intervaller eller Beep-test som avslutning på löppasset. Jag kommer att rösta på Tabata, men hur det än blir så kommer jag att köra i mina DS Trainers.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Paris 2012

2011 är vagt planerad än så länge, men 2012 ser dessto klarare ut. Eller, ett lopp bestämde jag mig för nu på lunchen och det är Paris Marathon. Vem hänger med?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tänk om man...

...inte hade vilodag idag, då hade det garanterat blivit kortbyxepremiär. Istället blev det grymt mycket rena kläder, en sväng till XXL och dyligt. Men imorgon blir det kallt igen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Har man inte bröd...

...får man väl äta limpa, eller vad var det Marie Antoinette sa? Tankarna gick ju runt cykelpremiär eller Kastellholmsrundan, men föll istället på att hänga med Miranda och Susanne runt sjöarna. Bonuslöpare, förutom jag själv, var Sara som Susanne lurat ut till förorten. Jag kände direkt igen henne eftersom det var henne jag köpte mina DS Trainers av i somras, min present till mig själv efter pb på Stockholm Marathon. Löpning i denna konstellation blev inte direkt lång, Miranda var inte i slag och Susanne hade tidsbrist. Så jag bestämde mig för att följa Sara till Centralen, på så sätt fick jag ihop några bonuskilometrar och dessutom lära känna Sara lite bättre. Ganska snabbt kom jag på varför jag kände igen henne direkt, förutom att hon är trevlig så förstod jag att hon är genuint intresserad och kunnig på löparutrustning och speciellt skor. Det var ju därför jag köpte mina DS Trainers av henne.

På väg in mot Centralen passerade vi min kollega Anette som var ute och promenerade, vi hann växla några ord innan jag drog vidare. Hon sig ut att njuta i alla fall. Vädret var fantastiskt skönt och i lä hade man lätt kunnat ha kortbyxor, men jag hade vintertights kom jag på när jag kom hem.

Vid Centralen lämnade jag Sara och vände hemåt igen. När jag passerade 20km började benen göra sig påminda, de har ju varit lite slitna sedan backlöpningen i tisdags. Men jag kämpade på. Med en liten bit hem så såg jag Anette igen, den här gången sollapande i en brassestol. Anette är verkligen en riktig livsnjutare. Efter lite småprat så fortsatte jag sista biten hem.

Totalt fick jag ihop 27km på 2,5h, snittpulsen låg på 133 slag/min vilket motsvarar 72%


- Posted using BlogPress from my iPhone

I valet och kvalet

När man tittar ut genom fönstret så vill man bara ge dig ut, men frågan är vad man skall göra. Jag är grymt sugen på att ta fram hojen, men den är nog inte preppad för att jobba med mig ett par timmar. Alternativ två känns mycket enklare, dra på sig löparskorna och bränna av Kastellholmsrundan. Klart fall av beslutsångest.


- Posted using BlogPress from my iPhone

After Work

After Work en onsdag hör inte till vanligheterna, men idag blev det i alla fall av. Jag lyckades lura med mig Mattias att springa från jobbet in till stan. Okej då, det var faktiskt Mattias förtjänst att det blev av. Sanning att säga hade jag nog tagit höger efter parkeringen och raka vägen till tåget om det inte varit för honom. Jag väldigt laddad mentalt att springa, men benen var inte på samma våglängd efter gårdagkvällens backlöpning och 800m-testlopp i simning. De protesterade högljutt, men fick inget som helst gehör. Trötta ben till trots var det en riktigt skön och trevlig tur i härligt vårväder in mot stan. Vid Odenplan hade vi kommit upp i 20km och då passade jag på att lämna Mattias och vika av mot Karlberg för att ta pendeln hem. Tempot på 5.15min/km måste vi, eller i alla fall jag, vara nöjd med en dag som denna.

Ja just det, jag vill be om förlåtelse till alla er som eventuellt gick på mitt aprilskämt om att jag skulle lägga ner mitt tränande. Sanningen är faktiskt den att jag anmälde mig till Järnmannen i torsdags. Så det så!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Kommit till insikt!

Vet ni vad?

Jag måste erkänna en sak, jag har kommit till insikt om att min träning har tagit alldeles för stora proprotioner. Jag har därför bestämt mig för att lägga ner min Ironmansatsning och kommer istället bara springa lopp som Midnattsloppet och lösa medlemsskap hos Friskis som har nya fina lokaler här i Sumpan.

Men tro inte att jag kommer lägga ner min blogg för det, dock kommer jag att skriva mer om vilka kläder jag använder, vilka hårvårdsprodukter jag använder etc.


- Posted using BlogPress from my iPhone