Tänk vad man får se...

Efter jobbet idag gav jag mig ut på veckans långlöppass. Och det gjorde jag i mina nya fina skor, ett par Asics Kayano 18. Jag är lite osäker men tycker att jag har hört mycket positivt om dom, kanske t o m att de är bland de bästa mängdskorna. Jag är skeptisk, tycker att de är alldeles för uppbyggda. Det var verkligen ingen känsla i dom. Inte mer än att benen tyckte att de var lite jobbiga. 26km i nya skor är kanske inte det klokaste.

Turen gick som så många gånger förr runt Kastellholmen. Den stora skillnaden idag var att det var helt fullt med båtar, det visade sig att de var där för att segla runt Gotland. Jag träffade på Gabbe, en gammal kompis från Ö-vik, och han skulle vara med. Hur coolt är inte det?

Efter passet stannade jag förbi hos Mia och Mårten för lite mat och umgänge. Det blev lite efterrätt också, grymt gott!


- Posted using BlogPress from my iPad

Alternativ karriär

Det händer att jag drömmer om att sadla om till cykelbud, tänk att få träna på heltid. Så om jag skulle göra slag i saken så har jag i alla fall redan lite utrustning.




- Posted using BlogPress from my iPad

Tjugofyratimmarspass

Anders Gärderud, den gamle storlöparen, skall ha sagt att han bara körde ett träningspass per dag. Men med tillägget att varje pass var 24 timmar. Han menade att även vilan emellan träningarna ingick i passen, vila och att äta förstås. Svårt att säga emot, han vann ju trots allt OS-guld på 3000m i Montreal 1976.

Mitt 24-timmarspass igår och idag bestod av löpintervaller, grillad kyckling, för få timmars sömn, tuff morgonsimning, 8h arbete följt av kvällens cykelintervaller. Och nu är ett nytt pass påbörjat, och det ska innehålla mycket vila och sömn.

Dagen började med morgonsimning alltså. I omklädningsrummet träffar jag Micke som skall köra ett lugnt armpass eftersom han körde tuff löpning igår kväll, och att han skall åka till Istanbul och köra en olympisk i helgen. Det låter ju lite coolare än att köra ett fikapass på Färingsö. Trots att Micke skulle köra lugnt och jag skulle köra hårda hundringar hade jag inte en chans att hänga med. Hoppas att ingen såg. Efter en stund dök även Alex upp och han är en minst lika god simmare som Micke, så ja ni förstår. Skön start på dagen trots allt, men oj vad axlarna värkte efteråt. För att inte tala om hjärtat.

Kvällspasset bestod av cykelintervaller på FRA-slingan. Jag körde 8/7/6/5/4/3/2/1/0,5/0,25min med en minuts vila. Benen var grymt sega, så det blev ingen vidare fart på cyklingen. Men jag försökte slita så gott jag kunde ändå.


- Posted using BlogPress from my iPad

Intervaller, intervaller, intervaller

Efter gårdagens tusingar på tartan och morgonens hundringar i bassäng är det nu dags för cykelmusklerna att få kämpa. Har en känsla av att det kommer att göra ont.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Sköna intervaller

Tvingade, nästan, med Miranda på intervaller ikväll. Hon har ju mobbat mig under en tid att jag är så långsam. Plockade upp henne på vägen till Sundbybergs IP för tartanlöpning med snabbskorna på.

Upplägget var 6x1000m + 6x400m och min tanke var att försöka pressa så gott jag kunde. Första tusingen gick rätt snabbt, sedan höll jag mig på en ganska jämn nivå (3:34 / 3:39 / 3:42 / 3:40 / 3:41 / 3:41). Sedan var det dags för fyrhundringarna, vilket kändes lätt i sammanhanget. Troligen för att man är ganska långsam. Här stack andra intervallen ut en aning, och det kände jag av direkt på tredje. Tredje intervallen var, trots att den gick lika fort som de övriga, överlägset jobbigast. Den fick jag kämpa på från första steget kändes det som. Tiderna såg ut såhär ( 1:22 / 1:17 / 1:22 / 1:21 / 1:21 / 1:23 )

Direkt efter passet kom den nöjda känslan, det är nästan som direkt efter en tävling då man tagit ut sig totalt och gjort bra ifrån sig. Nerjoggen är själva belöningen för det man utsatt kroppen för. För att inte tala om middagen. Klart värt!





Tack för kvällens pass Miranda!

- Posted using BlogPress from my iPad

Veckan som gick, v25

Midsommarvecka betyder en extra träningsdag, nästan. Midsommar betyder jordgubbar i massor. Åtminstone i år, för min del. Nu orkar jag nästan inte se åt jordgubbar längre, i alla fall inte på ett tag. Jag delar nog det med några andra. Fem dagar på raken nu, tro om jag är färdig.

Well, träningsmässigt började det lite trögt. "Tappade" ett pass redan på tisdagen då jag la in en klipptid istället. Men under helgen fick jag in mina distanspass i alla fall. Oj så grym midsommarafton blev med långcykling, sillunch och midsommartårta. Midsommardagen blev ju bra den med, 24km löpning och grillning i goda vänners lag på kvällen med fotboll och jordgubbar som efterrätt.

Den här veckan har börjat med vila och jordgubbstårta, en helt okej födelsedag alltså.





Summering

Simning - 1h45min, fördelat på två pass
Cykling - 5h3min, ett pass (tvådelat)
Löpning - 2h54min, två pass


- Posted using BlogPress from my iPad

Glad midsommar!

Ja, det blev verkligen en glad midsommar!

Och det blev en riktigt varm och solig midsommar.

Mina planer blev inte klara förrän riktigt sent. Det blir ju lite knepigt att fira en "vanlig" midsommar samtidigt som man vill få in tre långpass. Därför bjöd jag in mig själv att följa med Miranda till hennes familjs firande, då kunde jag få in ett bra cykelpass eftersom jag visste att hon skulle nappa på förslaget att cykla dit samtidigt som jag skulle få min sillunch. Turligt nog så fanns det stjärterum för mig hos dem.

Strax efter åtta på fredag morgon mötte jag upp Miranda för avfärd åt Bålstahållet, mycket mer visste jag inte. Vi rullade ut från Sundbyberg och kunde tidigt konstatera att "vanligt" folk inte kommit upp än. Inte ens på IKEA var det någon fart, hade de stängt? Eller hade de bara inte öppnat än? Några få bilar, några få cyklister och några få promenerande mötte vi, mer var det inte. Enda platsen jag noterade att det var folk var på Bro-Bålsta golfklubb, men så är ju inte golfare heller speciellt normala.







I Bålsta, när vi kommit halvvägs, tog vi ett kaffe- och glasstopp. Både välförtjänt och gott. Vi delade bänk med en familj från Örebro som var på väg till Norrtälje, i bil dock. Vi diskuterade lite vilken väg de skulle ta dit, vis av erfarenhet föreslog jag att de inte skulle åka E18 då det brukar vara långa köer. Vi pratade även en del cykling, då han också hade kört Vätternrundan. Inte i år dock. Sedan var det dags att rulla vidare.

Vi kom fram lagom till sillunchen och sällan har det väl smakat så bra. Man brukar ju säga att hungern är den bästa kryddan, men jag undrar om inte tre timmar cykel och trevligt sällskap är ännu bättre.

Efter lunchen var det dags för stångresning, tipspromenad och dans med övriga grannskapet. Dansen avstod jag dock.




Ingen midsommar utan midsommartårta, så även i år. Årets midsommartårta höll verkligen högsta klass och jag gjorde mitt bästa för att hjälpa till att tömma faten.

Precis när det var dags att köra igång grillen var det dags för mig att vända hemåt. Det tog verkligen emot, men med tre timmar hem kände jag mig tvungen. Jag vill nog inte ens veta hur gott det var.

Väl hemma så började precis EM-kvartsfinalen mellan Tyskland och Grekland, så toknöjd med dagen slog jag mig ned i soffan och bara njöt av den fantastiska midsommaraftonen.


Ett stort tack till familjen Kvist och övriga sällskapet som gjorde min midsommarafton så fantastisk!


- Posted using BlogPress from my iPad

Man har varit orolig

Man har varit orolig. Man har varit orolig för min status. Man har varit orolig för att jag har varit för långsam. För långsam på mina intervaller alltså. Jag har kört tusingar på 4:10-4:15 och det har ansetts som allt för långsamt, trots att målet egentligen varit att springa ytterligare 20-30 sekunder långsammare. Det har alltså varit medvetet långsamt, om det nu är det.

Från och med den här veckan tänker jag köra mina kvalitetspass hårdare än vad jag gjort under våren, för nu ska det byggas snabbhet och form. Så idag testade jag att köra långa intervaller, 2x3km med två minuter gångvila emellan. Lättast hade kanske varit att köra på IP, men jag gillar att köra intervaller runt sjöarna då det blir lite mer utmanande. Även om man kanske tappar rytm. Utan att gå ut för hårt så försökte jag ändå pressa på lite, snittpulsen 82% av max och tempot stannade på 4:06min/km. Andra löpningen lyckades jag pressa på ytterligare och pulsmässigt låg jag på 86% av max och tempot låg på 4:01. Kanske inga kanontider, men helt klart okej. Ser man till pulsen borde jag kunna pressa på lite till, under sommaren skall jag nog ha dessa intervaller som referenser för om jag utvecklas eller inte.

Annars så är sommarvädret välkommet tillbaka, må så vara att det är tillfälligt.


- Posted using BlogPress from my iPad

Veckan som gick, v24

Vad hände förra veckan egentligen? Hyggligt med träning. Lyckades, efter många års försök, ta mig i kragen och cykla till jobbet. Hur svårt ska det vara? Svängig helg med regncykling och solskenssimning och -löpning. Kommande två månaderna, fram till Ironman Kalmar, skall det bli lite mer tanke bakom träningen. Det ska bli hårt när det ska vara hårt och det ska bli lugnt när det ska vara lugnt och det ska bli en hel del uppbyggande vila såklart. Spännande, minst sagt!

Summering

Simning - 1h40min, fördelat på två pass
Cykling - 8h15min, fyra pass
Löpning - 2h20min, två pass


- Posted using BlogPress from my iPad

Svängig helg

Det är verkligen inte långsamt nu. Det händer något hela tiden. Men varför klaga?

I fredags skulle jag bara ta det lugnt, se på matchen typ. Men så kom jag på något genialt, jag åker och köper en grill att pynta min ännu inte fyllda balkong med. Så jag åker till Bauhaus och plockar den grill jag bestämt mig för. Betalningen går bra, sedan börjar dramatiken. När jag kommer ut till bilen börjar jag ana oråd, kommer den verkligen att få plats i bilen? Nix! Efter några försök ger jag upp. Men vad gör jag nu då? Lämnar tillbaka? Turligt nog är mina vänner Mia och Mårten hemma, och de har ju en vuxen bil. Snacka om räddare i nöden!





Lördag morgon var det såklart ett cykelpass inplanerat, 3,5h enligt den stora planen. Det började hyggligt, men sedan blev det både regnigt och kallt. Jag nämner det, men klagar inte med respekt för alla som hade ett rent helvete runt Vättern. Sällskapet för dagen var Alex, Miranda och Susanne. Höjdpunkten var definitivt fikapausen på Svartsjö Café, jag frös så att jag skakade men diskussionen om marathontider fick mig att helt glömma att skaka. Mycket underhållande.





På kvällen invigdes grillen.




Söndagen började med ett regnet öste ner utanför fönstret. Men sent på eftermiddagen kom så solen fram. Dags att ta tag i träningen då alltså. Först åkte jag ned till Huvudstabadet med Karin och körde ett litet kortare distanspass, 3x600m.




Sedan mötte jag upp Miranda och körde ett kortare distanspass, 14km, löpning.






- Posted using BlogPress from my iPad

Mycke' nu!

Det är sannerligen mycket nu. I förrgår tog jag en vilodag för att hinna ikapp mig själv lite. Och för att vila benen lite. Och hinna se två hyperintressanta fotbollsmatcher. Jag avslog till och med två träningserbjudanden, tuffa löpintervaller och tuff cykling. Istället blev det mat lagad, tre tvättmaskiner körda, två cyklar tvättade och, som sagt, två fotbollsmatcher sedda. Puh, vilken kväll! Hur ska man hinna med allt? Snart är det väl OS också?!




Igår kväll styrde jag upp lite cykel med Alex och Susanne, vi trampade ut till FRA och körde en intervallstege om 6/5/4/3/2/1min så hårt vi orkade. Jag ar aldrig kört den stegen förut, men det kommer jag säkert köra fler gånger för det var så jäkla tufft men ändå så jäkla skönt.




- Posted using BlogPress from my iPad

Det började ju så bra!

Vad hände egentligen? Det började ju så bra!

Efter jobbet tog jag det lite lugnt, kollade lite fotboll, stormötet England - Frankrike, tyckte det var lite tråkigt, slängde ihop en pannkakssmet, bytte om, gav mig ner mot sjöarna, körde åtta tusingar på 4:16 / 4:10 / 4:19 / 4:15 / 4:10 / 4:16 / 4:10 / 4:08, fick höra "Faan vad snabb du ser ut Thomas!", Tack Ulrika!, joggade hem, duschade, stekte crêpes, åt några med glass och lemon curd.





Sedan börjar förfallet!

Gillar inte "spelet"!

Blir lite lurad av Zlatan.

Blir grundlurad av Sheva.

Så var EM över för den här gången. Tur att mitt andra lag, Italien, är kvar. Sedan vinner tyskarna ändå på straffar.


- Posted using BlogPress from my iPad

Veckan som gick, v23

Veckan som gick var riktigt seg, träningsmässigt. Troligen beroende på att jag körde igång veckan hårt med löpintervaller på måndag kväll, simning tisdag morgon och cykelstyrkepass på kvällen. Avslutningen blev ju dock grym med min brors bröllop på lördagen följt av en naturlig vilodag idag.




Summering

Simning - 1h45min, fördelat på två pass
Cykling - 5h12min, två pass
Löpning - 3h11min, tre pass


- Posted using BlogPress from my iPad

I do!

Fick frågan av en orolig vän igår om allt var okej, jag hade ju inte bloggat på länge. Troligen med glimt i ögat, det händer ju ganska ofta att det blir lite uppehåll. Jag försäkrade dock att allt var okej och att jag åtminstone skötte träningen, i onsdags var jag ute och firade nationaldagen på sadeln tillsammans med Alex, Mattias och Björn. I torsdags tog jag en sväng runt Ursvik i löparskorna innan jag tog ett energistopp hos min bror som hade besök av vår äldsta bror med familj. De hade beställt hem pizza och jag lyckades nästa snika åt mig två hela pizzor, måste varit rejält hungrig.

Imorse gav jag mig ut i regnet och sprang ner till Huvudstabadet för att köra lite distans, det blev 3x800m med en rejält seg kropp. Till min förvåning var jag faktiskt inte ensam om att träna en lördagsmorgon.

Imorgon blir det sannolikt vilodag, eftersom det vankas lite kyrkliga trevligheter i eftermiddag med påföljande festligheter.


- Posted using BlogPress from my iPad

Uppladdningen

Igår laddade jag för ett rejält nationaldagsfirande. Uppe tidigt i ottan, med mina mått mätt, och besökte Huvudstabadet för ett morgonsimpass i sällskap av Karin. Efter insim körde vi en loop om 300m ECO-swimming följt av 4x50m progressivt 1-4 med tre navigeringsrörelser per längd. Navigeringsrörelse för att få in öppetvattensimning i bassängträningen. Det känns väldigt märkligt än så länge, men det kommer väl. Vi hann med tre loopar innan plikten kallade.

Då jag verkar ha slarvat bort min simbyxor fick jag ta ett par "vanliga" badshorts, och det kan jag säga var som att cykla med ett paraply ungefär. Simning är tydligen också en materialsport.

Efter jobbet lade jag sedan in ett kvalitetspass på cykel. Jag körde mina vanliga powerintervaller, dvs 6/5/4/3/2/1min med ökat motstånd och intensitet per intervall. Det här är verkligen ett favoritpass, hoppas bara att det ger något tillbaka.

Idag blir det långpass med Mattias, Björn och Alex för att fira nationaldagen. Tro om cykelkläder är den nya nationaldräkten? Hoppas!

Glad nationaldag på er, hur och var ni än firar den!


- Posted using BlogPress from my iPad

Postmariga intervaller

Okej, det är sista gången jag använder någon form av "marig" på ett tag nu. Jag lovar!

När jag satt och tänkte igenom träningen för veckan igår så lutade åt att jag skulle köra lite terräng i Ursvik ikväll, alternativt någon form av cykling. Valet klarnade verkligen inte under dagen, det lutade istället mer åt soffan. Men på vägen hem från jobbet så började det mer luta åt att det skulle bli lite lätt jogging runt sjöarna, bra för lite småstela ben tänkte jag. Väl hemma så taggade jag till lite började tänka kortbyxor, lite revansch för helgen. Sedan gled tankarna iväg mot intervaller, det vore ju skönt. Varför inte? Tusingar kanske? Det får det bli, kom jag fram till.

Jag ställde in klockan på åtta tusingar med en minuts vila emellan och gav mig iväg ner mot sjöarna. Tanken var att hålla ett tempo halvminuten snabbare än mitt tänkta tempo på Ironman. Jag bestämde mig för att inte kolla klockan utan endast köra på känn, resultatet blev att jag hamnade mellan 4:11 och 4:21 där flertalet låg mot den förra.

Riktigt skön start på veckan i mina orangea snabba!




- Posted using BlogPress from my iPad

Veckan som gick, v22

Veckan som gick var verkligen ingen höjdare. Lite träning pga Stockholm Marathon, vilket inte heller blev någon höjdare. Låt oss hoppas att denna vecka blir bättre.

Summering

Simning - 2h15min, fördelat på två pass
Cykling - 2h, ett pass
Löpning - 4h4min, två pass


- Posted using BlogPress from my iPad

Ingen marig dag

Min postmariga kropp belönades idag med ett pass i Huvudstabadet, med badbyxor gör lite regn inte ett dugg. I sällskap av Karin så körde jag en stege med 50m steg från 500m ner till 50m. De enda kalla stegen idag var de få från omklädningsrummet till poolen och tillbaka.

Grymt skönt!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Marig dag

Igår skulle jag hjälpa marathonlöpare i startgrupp F att komma in i mål på 3h45min. Var det tänkt. Det blev inte så.

Innan loppet hade jag en rätt skön känsla i kroppen, även om det såklart var lite pirrigt. Jag kom till Stadion lite sent, men jag behövde aldrig stressa. Väl ute i startfållan träffade jag på Olle, en gammal kompis från Ö-vik, som skulle springa sin första mara. Ett mycket trevligt möte och det var så skönt att se hans förväntning på loppet samtidigt som han var coollugn. Riktigt kul att se i resultatlistan att han kom in på strax över fem timmar. Grattis Olle!

Jag och min farthållarkollega Andreas hamnade ganska långt bak i ledet och korsade inte startlinjen förrän sju minuter efter startskottet, vilket betydde att vi behövde plocka in den tiden då vår uppgift var att gå in på bruttotiden 3:45. Dock var vi mer oroade över hur vi skulle lyckas få med oss våra ballonger ända till Renstiernas gata, blåsten drog så mycket i dom och de slingrade in sig i varandra. Men samtidigt kändes det bara roligt.

De första kilometrarna fortsatte vi dock att tappa tid mot vår tänkta fart, det var nog först efter Västerbron som vi började knapra in. Sedan kände vi att vi verkligen fick börja ta tag i att plocka in tid. Kommande kilometrar pendlade mellan 4:40 och 5:10 min, vilket inte kändes optimalt. Vi fortsatte pressa på mot Djurgården och de få löpare vi hade med oss droppade tyvärr av. Men vi var tvungna då vi fortfarande behövde plocka tid. Ute på Djurgården började jag dock att känna att det inte skulle hålla, men jag fortsatte till Strandvägen där jag klev av. Det var ett tråkigt men riktigt beslut, ingen skulle ju bli lurad att springa med mig och inte komma i mål under 3:45. Det hade såklart varit värre. Men det kändes så himla surt.

På tal om surt, jag hade inte haft några problem med vädret under loppet, men då jag hoppade av och inväntade skjuts tillbaka till Stadion så frös jag så jag skakade. Det var så skönt att sedan komma in i värmen i vårt omklädningsrum och få dra på mig lite torra kläder. Betalningen för vår insats var ett par nya skor från namnsponsorn till Stockholm Marathon, men av någon anledning hade mina inte kommit. Så jag fick dra på mig mina kalla och blöta skor igen. Inte skönt.

Väl hemma för en varm dusch upptäcker jag att det regnat in i lägenheten. Vattnet kommer från lägenheten ovanför utmed väggen i köket från lägenheten ovanför som har ännu större problem. Skanska, som byggt huset, tyckte tydligen inte att inträngande vatten från taket var något allvarligt. Men att det rinner ner i lägenheten under borde ju ge några signaler. Nu blir det nog till att riva ut några kök och göra om och rätt. Så kan det också gå.

Min lördag var inte så bra, men glädjande nog så var det många vänner som hade det desto bättre med personliga rekord att fira.

Men, imorse när jag vaknade imorse så var jag grymt revanschsugen så nästa år gör jag kanske en rejäl satsning på Stockholm Marathon.


- Posted using BlogPress from my iPad

Marig morgon

Vaknar före klockan och ligger och drar mig en stund. Tänker att klockan ringer nog snart, den borde ju närma sig åtta. Tittar på klockan och upptäcker att den bara är halv sju. Min talang att sova ut är i stort sett obefintlig.

Om fem timmar ger vi oss iväg på en 42195m lång resa, alla med lite olika mål. Mitt mål är att lotsa och sprida lite glädje bland de som siktar på att komma in på 3:45, ett mål som nog kräver lite extra idag då vädret ser ut att bli rejält dåligt. Sämst på länge faktiskt. Men, det är ju faktiskt bara att klä sig rätt och hantera vädret på det bästa sätt man kan. Vad rätt klädsel är för mig idag är jag lite osäker på, men jag tror på både långärmat och långbent, vantar och mössa av något slag. Jag får se, nu fick jag ju någon extra timme att fundera på det.

Lycka till alla som skall ut och springa idag!

Och min uppmaning till publiken, igen, är såklart att även heja på oss som kommer lite efter eliten. Vi behöver det minst lika mycket!


- Posted using BlogPress from my iPad