Nej nej nej, jag skall inte sluta med LCHF. Jag skall inte heller göra något längre uppehåll. Jag vet inte hur mycket ni läsare känner till hur och vad jag äter även om jag lägger ut lite bilder då och då, så jag ger er en kort resumé.
Mina intresse kring LCHF började så smått förra sommaren när jag läste en bok av Jonas Colting som heter Jag vill bara se bra ut naken. Colting ifrågasätter mycket av vad vi "vanliga" människor äter, men framförallt är det övertron på kolhydraterna som han är mest motståndare till. Det är inte så att Colting själv inte äter kolhydrater, men han hävdar att han äter betydligt mycket mindre än vad hans jämlikar gör. För er som inte vet vem Jonas Colting är så är han triathlet i världsklass. I ett avsnitt av boken så ger han sig på alla 30-40-åriga män som cyklar Vätternrundan eller gör En Svensk Klassiker och som tror att de måste äta pasta som vore de Gunde Svan. Han ifrågasätter varför dessa män, med väl putande magar i sina tajta cykeltröjor, verkligen behöver äta all denna pasta för att överleva dessa utmaningar och den träning man måste underkasta sig när de uppenbarligen har reserver att ta av. Ni kan tro att jag kände mig träffad. Jag tänkte på de gånger jag kommit hem från ett 3-4-timmars cykelpass eller 2-3-timmars löppass och slängt i mig makaroner med smält ost och ketchup eller andra "pastasåser". Vid den tidpunkten hade jag någon månad tidigare sprungit min första marathon och hade tränat seriöst inför det i 6 månader. Folk runtom mig sa under detta halvår att "du som tränar så mycket måste ju rasa i vikt", men sanningen var att jag inte gjort det. Jag hade kanske gått ner tre kilo, från 87kg till 84kg. Inget ras alltså. Okej, jag tränade inte för att gå ner i vikt men som löpare, framförallt, är det ju inte tokpositivt att springa runt med barlast.
Sommaren gick, träningen inför Stockholm Halvmarathon skötte jag, anmälde mig till Lidingöloppet, halvmaran gick bra och Lidingöloppet likaså. Matchvikten var fortfarande 84kg och maten fortfarande pastabaserad.
Hösten kom, anmälde mig till Stockholm Marathon 2010, min kompis Roger ringde, vi anmälde oss till Vasaloppet, mörkret kom, började gymträna, gick upp något kilo.
Vintern kom, började träna med TSM igen, fortsatte gymträna. Matchvikt 86-87kg.
Så, efter jul och nyårsfirande hemma i Ö-vik med mycket träning och mycket mat, kom vi in i 2010. Mikael, en kollega på jobbet, berättade att han och hans flickvän börjat äta LCHF. Jag var lite skeptisk. I en kvart ungefär. Jag tänkte på Coltings bok och började läsa allt jag kom över på internet. Alla bitar föll på plats. Jag hade brottats med tankar om hur jag skulle få ihop all träning inför Vasaloppet, Stockholm Marathon och Vätternrundan. Jo, tänkte jag, jag ska inte TRÄNA annorlunda utan jag skall ÄTA annorlunda. Huvudskälet till att jag valde detta var att det jag håller på med är uthållighetssporter och då är förmågan att bränna fett avgörande. Hur blir man bättre på att bränna fett? Jo, man tränar långt och länge. Men om man äter så att kroppen måste bränna fett dygnet runt, vore inte det optimalt? Värt att pröva, tänkte jag. Jag ger det två månader, då hinner jag reparera skadan inför Vasaloppet.
Vecka 102 började mitt LCHF-liv. Jag fortsatte läsa allt jag kom över. Övergången var inga problem, Hallonsmoothie istället för fil och müsli till frukost, Tacopaj eller Bacongratäng istället för pasta och köttfärssås, nötter istället för mackor. Min sambo Karin var på tjänsteresa, så hon märkte inget förrän hon kom hem. Problem. Hon var inte helt med på noterna, ändå hade hon tvingat mig att äta GI något år tidigare. Men vi fick till det ändå, hon kunde ju ta ris eller pasta om hon ville.
Många har synpunkter på vad LCHF egentligen innebär. Är man hard core LCHF:are så får man inte ta i något som innehåller mer än 4% kolhydrater. Jag har en liten "allt-eller-inget"-inställning, så jag försökte verkligen köra hard core. Jag pratade öppet om det för att sätta extra press. Med tiden tillät jag mig dock äta apelsin efter lunchen och så. Numera äter jag betydligt mer kolhydrater, jag äter banan och jag äter även rotfrukter. Jag tycker fortfarande att det är LCHF även om andelen inte är 4%, för mig handlar det kanske om 10-15%.
Veckorna gick, dieten gick bra, träningen gick bra och kilona rasade. Efter två månader hade jag gått ner sju kilo och det var dags för Vasaloppet. Hm, tänker ni, hur kolhydratladdade han inför det? Det gjorde jag inte. Vi skulle åka nattåg upp till Mora och sedan buss upp till Sälen, eller Berga by för att vara exakt. På tåget skulle bjudas frukost, gröt, fil och flingor, mackor etc. Inget för mig alltså. Jag gjorde en club sandwich på omelett och en hallonsmoothie som jag tog med mig i en kylväska. När klockan ringde gick jag bort till Bistron och hämtade det jag kunde äta, det blev kaffe och ost. Kaffet slog jag ut i hytten, damn! Men jag hade ju min klubbmacka och smoothie. Kylväskan hade gjort sitt jobb bra, mackan var i stort sett stelfrusen. DAMN! Ok, det blev hallonsmoothie och lite lite macka. Kaffet var dock största plumpen.
Loppet då? Jo, det gick bra. Det fanns ju kaffe! Jag unnade mig till och med blåbärssoppa, inte LCHF direkt men det får man ha överseende med.
Vasaloppet avklarat och dieten, träningen inför Stockholm Marathon och viktnedgången fortsätter.
5 juni var det dags för Stockholm Marathon och matchvikten var nu 73kg, dvs 10kg mindre än sist jag stod på startlinjen för detta lopp. 10kg och lite träning gjorde 43 minuter.
Sedan detta datum har min vikt varit stabilt, jag tror att min kropp funnit den vikt som passar mig. Jag vägde just 73kg när jag la av med innebandy och fotboll för ca 10 år sedan.
Det har såklart hänt mycket under tidens gång, men nu vet ni lite mer om mig. Undrar ni över något så fråga gärna.
Just det, var började jag? Pausen från LCHF var det. Jo, igår åt jag på lunchrestaurang och åt pasta, potatis och äppelkaka. Eftermiddan blev tung och jobbig. Till middag åt jag Grandiosa pizza, ni vet den med "Extra mycket fyllning". Idag känner jag mig lite bakis. Alldeles för mycket socker helt enkelt. Lessons learned! Aldrig mer HCLF, jag lovar.
Om ni orkade läsa detta utlägg som vi kan etikettera "att göra en kort historia lång", så önskar jag er en fantastisk helg!
Intressant läsning, kul att du verkar ha hittat något som fungerar för dig och imponerande disciplin!
SvaraRaderaMen är det inte lite jobbigt att hela tiden reflektera över matens innehåll? Blir det inte lite som att tänka på löpsteget hela tiden under en runda eller som att se hela semestern genom kameran i stället för "live"?
Håller med, intressant läsning :-) Själv kör jag ju stenhårt enligt Iso, men det kan vi diskutera mer i morgon :-)
SvaraRaderaVad roligt att ni tyckte att läsningen var intressant, jag skulle ju bara skriva om en "sockertrip" och så fick ni en halv livsberättelse. Men, så blir det ibland :-)
SvaraRaderaRoger, det funkar verkligen för mig, jag mår bättre, orkar mer och behöver inte sova lika mycket. Gällande disciplin så är det nog min starkaste sida när det kommer till träning, men även kosten numera. Angående reflektion över matens innehåll så går det per automatik numera, när jag handlar så ser jag inte pasta- och brödhyllorna längre. Dock så har jag lärt mig att använda så mycket färgstarka grönsaker, frukter och bär som möjligt, äter ägg i alla dess former och fett i form av grädde och creme fraich. Jag anser att denna metod är enklare att följa eftersom jag vet att när jag är hungrig så behöver kroppen mat och inte har något att göra med att blodsockret är för lågt, samtidigt så har jag fått i mig tillräckligt när jag är mätt. Jag behöver alltså inte räkna kalorier åt något håll.
Suss, det är inte ok att sätta ett smajl efter beröm ;-) Jag trodde inte att ironi var din grej, eller var du dubbelironisk? ISO pratar vi mer om idag :-)
Kul att det verkar fungera för dig!
SvaraRaderaJag går själv i LCHF-tankar, just nu är jag vegetarian och antar att det är något jag måste ge upp om jag ska börja med LCHF.
Jag är dock lite orolig för det hela, jag hör många lovord om dieten. Ibland kan det nästan låta religiöst och ofta kommer det även upp olika konspirationsteorier om professorer som är köpta av margarinproducenter och liknande. Detta gör att alla skeptikerklockor jag har ringer för fulla muggar. Men samtidigt hittar jag inte mycket som talar mot dieten, du verkar ju undersökt den lite mer än mig. Har du hittat några risker med den? Om den slagit fel hos någon eller så?
Hej Karlsson!
SvaraRaderaDet skulle nog funka att köra vegetarian-LCHF, även om jag tror att det blir svårt. Jag är dock lite nyfiken på i vilket syfte du vill ändra din kost?
Angående risker så ångrar jag lite att jag inte gjorde någon hälsoundersökning innan jag körde igång med LCHF. Det enda jag hör från förståsigpåare är att man får högt kolesterol av denna kost, men jag är skeptisk. Men i och med att jag inte gjorde något test innan och inte gjort någon nu så går det inte att säga varken bu eller bä.
Det jag hört från folk som provat är att träningen blivit tuffare eftersom man inte haft lättillgänglig energi att tillgå samt att de märkt ökad puls vid samma ansträngning. Tipset är nog att fasa över lite lugnt, kanske dra ned på kolhydrater gradvis.
Hör gärna av dig hur det går ifall du bestämmer dig för att gå över till LCHF.
Syftet är väl mer eller mindre att jag vill bli lika cool som Jonas Colting ;)
SvaraRaderaDet rör sig alltså inte om någon viktminskning eller så. Jag vill helt enkelt ha en kost som är bra och som hjälper mig att träna hårt, ofta och många år framöver.
Målet med min träning är att jag ska bli bra på ultradistanslöpning, jag har inga "proffsambitioner" eller så, men jag vill ändå bli så bra som jag kan bli. Och jag fattade det som att LCHF-kosten skulle gör att man blev bättre på att nyttja fettreserver i kroppen vilket skulle vara gult värt vid långlöpning.
Tack för svaret :)
Vad spännande att du är ute efter bättre fettförbränningsförmåga, det var ju det jag också var ute efter. Jag tror definitivt att LCHF är bra ur den aspekten och jag tror att kolesterolet är ointressant ifall man tränar 5-6 dagar i veckan. Så nu är det bara att välja ett bra tillfälle att "gå över". Bli inte förvånad ifall jag tittar in och kommenterar i din blogg :-)
SvaraRaderaLycka till!
Antagligen dröjer det nog ett tag till innan jag börjar. Tänkte läsa Coltings nya bok först, kanske även den gamla. Men du är välkommen att titta in och kommentera i min blogg ändå :)
SvaraRaderaTack så mycket!