Hässelbyloppet - Eller hur man får 10km att bli 30

Dagens datum är 10-10-10. Av någon anledning så kom denna dag att handla om många 10:or. Häng med så kommer ni att förstå vad jag menar.

Klockan 10 hade jag bestämt träff med Miranda för att köra uppvärmningslöpning bort till Hässelby. För tre veckor sedan provade vi att köra ett lite längre uppvärmingspass innan Kistaloppet och det föll väl ut, så vi bestämde oss för att göra om det igen. Den gången blev det 7-8km. Vad tror ni att det blev den här gången? Precis, det blev 10km.

Väl framme i Hässelby var det snart dags att byta om till tävlingsmundering och lämna in överdragskläderna. Det var verkligen hur kallt som helst att lite blöt byta om till t-shirt och kortbyxor, men med lite lätt jogg upp till starten så kom värmen tillbaka igen. Vid starten stod jag med Miranda och Lina, i vanlig ordning var jag nog inget vidare sällskap utan gick in i min bubbla. Sedan gick startskottet.

Första kilometern var det lite trångt, vilket jag tänkte skulle vara bra så att jag inte kunde gå ut för hårt. Sedan gick det bra första 5km, passerade halva loppet på 19.56. Jag insåg redan där att sub40 inte var att tänka på, jag trodde nog att nytt pers också skulle vara utom räckhåll. Efter 5km tyckte jag att det började bli riktigt tungt, hade inget tryck i steget, och tempot pekade nedåt. Dock så bet jag ihop och kämpade på för att tappa så lite som möjligt fram till sista 2km då jag hade på känn att det skulle bli lite mer lättlöpt. Sista kilometern så berättade klockan att tempot var ok och att jag knappade igen några tappade sekunder. Väl inne på målområdet så kämpade jag på och struntade i att kolla hur jag låg till tidsmässigt, inte förrän upploppet när jag såg "matchuret" visste jag att jag skulle fixa personbästa om så bara med ett tiotal sekunder.

I målfållan mötte jag Alex som var helt utpumpad, men jag förstod direkt att det gått bra. Han hade kommit in på 39.20 och hade därmed klarat sub40 med en helt ok marginal. Kort därpå kom en helt slut Miranda i mål och tätt efter henne en jätteglad Lina, Miranda klockades på fina 43.37 och Lina på nya personbästa 43.45.

Efter lite ombyte och eftersnack så väntade vi in Mirandas mamma Elsa, som ganska nyligt kommit igång med löpningen igen och som drillats hårt av dottern. Även hon slog nytt personbästa och det på 53.25. Stort grattis!

Glada löpare och anhängare.

Sa jag att Hässelbyloppet är 10km?

Efter loppet så bestämde Miranda och oss för att även springa hem, vi försökte ragga fler löpare som ville köra lite återhämtning men det var ingen som direkt högg. Så på lite stela ben gav vi oss tillbaka till Mariehäll/Sundbyberg. Javisst, det var 10km hem också.

Om ni saknat min sluttid, så blev den 40.35. Så jag får alltså fortsätta drömma.

I och med detta så tog säsongen 2010 slut och 2011 måste börja planeras, men det får bli ett senare inlägg.

Undrar när jag skall gå och lägga mig ikväll, troligen runt 22. Eller tiotiden som vi också brukar säga.