Utmattad med ansträngt leende. |
Under avbadet så kom det fram en man, som jag misstänker har östafrikanskt ursprung, och säger att jag "är en duktig simmare". Även om jag vet att det inte är sant så blir jag så glad av att få höra sådana komplimanger, vilket också får mig att tänka att jag själv borde bli bättre på det också. I bastun efteråt så träffade jag på honom igen och vi började prata lite. Han berättade att han tyckte att simning är så avkopplande efter en tuff arbetsvecka, och jag kunde ju inte annat än hålla med. Jag tycker att all träning är bra avkoppling. Sedan kom vi in på löpning och det visade sig att han sprungit på 2.47 för 15 år sedan och jag berättade att jag är relativt fräsch inom långdistanslöpning och att mitt PB är 3.32. Han visade sig innesitta en stor portion humor eftersom han menade att jag skulle kunna komma ner mot 2.30, medans jag själv tror att sub3 är tillräckligt högt siktad. Men men, jag har sju-åtta år kvar tills jag utnyttjat mitt tioårsfönster som dom säger att man har på sig att nå sitt max så varför inte.
Jag är ju inte en person som bara börjar prata med okända hur som helst, även om jag önskade att jag hade den egenskapen, så jag uppskattade verkligen denna pratstund.
Efter passet så var jag helt energitom, så jag tog en latte på Seven Eleven för att få i mig lite energi i alla fall. Jag dricker normalt sett inte kaffe med mjölk, men igår var det värt ett undantag. Det var som sagt mer för energin än för kaffesmaken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar