lördag 13 november 2010

Vimmelkantig fredag

Detta är en träningsblogg och då borde jag ju också hålla mig till att blogga om träning. Men, jag måste bara få göra ett litet inlägg om min aningen märkliga upplevelse igår.

Jag tar det från början. Jag har länge haft ett större födelsemärke vid höger öra, jag vet faktiskt inte hur länge jag haft den men den har irriterat mig i kanske 10-20 år. Men jag har aldrig riktigt kommit till skott att göra något åt saken. Jag har, eller hade, även ett födelsemärke på vänster "lats" och för någon vecka sedan så upptäckte jag att den blivit större och intagit en klart mörkare färg. Shit, tänkte jag, har jag åkt på cancer? Så jag bokade akuttid hos läkare för undersökning och fick tid någon dag senare. Akut fick en helt ny innebörd den dagen, först tog det fem timmar innan de ringde tillbaka och sedan fick jag som sagt tid någon dag senare. Jag måste medge att jag hade en viss oro i kroppen när jag väntade på att få träffa läkaren, men väl på plats så fick jag preliminärt lugnande besked. Det var nog bara skavsår från lite tajta träningströjor. Skönt!

Igår skulle då dessa födelsemärken opereras bort. Märket på latsen klippte de bara bort lite brutalt och sedan på med ett plåster. Det i ansiktet var dock en större operation. Det började med att jag fick en bedövningsspruta och sedan blev jag lagd under ett skynke med endast ett hål stort som en femkrona lite drygt. Jag var vaken under hela operationen och kunde följa deras diskussioner kring borttagandet och huruvida de skulle lägga ett stygn eller två eller kanske inget alls, även den nya tunna tråden diskuterades. Hm, spännande!

Jag kände såklart att jag var lite bedövad, men det dröjde kanske en timme eller så innan jag märkte det mer tydligt. Höger ansiktshalva hängde inte riktigt med. När jag satt mig vid min arbetsplats så upptäckte direkt mina kollegor att allt inte stod rätt till, de tyckte att det såg riktigt roligt ut och spann naturligtvis vidare på ämnet. De tyckte att min oförmåga att höja höger ögonbryn gjorde att jag fick ett lite "charmörigt" utseende och var direkt olämplig att skicka ut på kundbesök, eller vad det var. Vidare så reklekterade de över att jag använder mina ögonbryn väldigt mycket när jag pratar. Se där. Jag var naturligtvis tvungen att kolla in företeelsen i en spegel, och ja höger ögonbryn hängde verkligen.

När sedan bedövningen började släppa så kände jag mig alldeles vimmelkantig, fick en aning problem med balansen och fick lite ont i magen. Under kvällen så hade jag lite värk i området kring det borttagna märket, men det är kanske inte så konstigt eftersom stygnen sitter ganska nära tinningen som jag tror är ett ganska känsligt område.

Så, där fick ni ett aningen udda inlägg för en träningsblogg. Men i brist på träningsinlägg hoppas jag att ni har överseende med det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar