En triathlets dilemma, eller...

Tänk om...

Då jag hoppade över gårdagens simpass i förmån för vila, eller cykeltvätt och dammsugning, så tog jag mig istället i sällskap av Karin till Eriksdalsbadet för att ta igen nämnda pass. Det var helt galet varmt i eftermiddags, termometern i bilen visade 30 grader. Vi startade igång med 200m insim och gick sedan över till fyrhundringar, men det blev bara två stycken då trängseln i snabbsimbanan var allt för stor. Det var bara att bryta passet och åka hem. Jag kände mig såklart långt ifrån nöjd så jag snörade på mina DS Trainers och gav mig ut på en sväng runt sjöarna. Nu var det inte lika varmt längre, tempen hade sjunkigt till 28 grader. Att andas är minsann inte lätt när det är så här varmt, tur att jag höll mig till ett lugnt tempo. Det blev 10km i 5min-tempo.

Många gånger säger man att en triathlet hela tiden måste kompromissa mellan de tre grenarna, ett dilemma helt klart. Men tillfällen som idag, då jag lätt kunde ta ett alternativt pass, så är det snarare en fördel än ett dilemma.

Slutligen kan jag bara inte hålla mig från att berätta en rolig kommentar jag fick på jobbet idag. En kollega, vi kan kalla henne Tina eftersom hon heter det, frågade lite nyfiket hur man orkar köra sådär långa pass som vi gjorde i söndags. Men det roliga var inte hennes fråga utan hennes anledning. Anledningen var att hon inte kunde somna och att hon då kommit på att hon kunde ju läsa min blogg. Schyssta klubben!

God natt!