Eller inte. Jag tog mig an morgondagens långpass istället för vila idag, vilket såklart märktes. En vilodag är klart bättre uppladdning inför ett långpass än tre pass på två dagar. speciellt eftersom passet skulle köras i medelhård fart. Inget överraskande i sig, men ändå. Benen var tunga och sega från första steget. Enda glädjeämnena idag var nog att jag mötte klubbkompis Robert i glada orangea skor och vantar, och Olof Wretlings och Soran Ismaels sällskap i form av deras vinterprat.
Men känslan av att man bara vill lägga sig i fosterställning kommer nog snart att förbytas till en piggare bara jag får duscha, äta lunch och sedan slappa framför tv:n och njuta av skidåkning och hockey.
Sedan vankas det ju trevlig middag ikväll igen. Det asiatiska köket kommer att bytas ut mot det persiska. Kanske kanske kommer det att bli ett glas rött till också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar