Igår var det verkligen ingen utmaning att komma ut för en löptur. Vädret var fantastiskt, även om det var lite kallt, och sällskapet var också det av bästa klass. Jag sprang runt med ett stort leende på läpparna jag vet inte hur många gånger jag konstaterade hur otroligt vädret var.
Idag vet jag inte hur vädret var, förutom att det var grymt kallt imorse. Termometern i bilen på väg ut till Lidingö visade på -21 grader. Tur då att vi skulle hålla till inne på Bosön. På förmiddan körde löpteknikövningar samt Coopertest följt av funktionell styrketräning och rörlighetsträning. Coopertestet består av 3000m löpning där sluttiden visar vilken maximal syreupptagningsförmåga man har. Eller, vilken kondition man har helt enkelt. Jag var ganska osäker och nervös innan testet eftersom Januariutmaningen har slitit en hel del och formen känns allt annat än bra. Men jag bestämde mig för att inte fega, utan låta det bära eller brista. Och det bar. Jag gick ut hårt och höll hela vägen, sluttiden blev 10.38 vilket är 25s snabbare än för ett år sedan.
Efter lunch var det inspriarationsföreläsning av Helena Lindahl. Helena berätta om sin väg från Roséslappo till Ironman Hawaii och det var verkligen en inspirerande föreläsning. Hennes sätt att berätta på var mycket avslappnat och med mycket humor. Det var mycket jag tog med mig från hennes föreläsning, framförallt vikten av att hela tiden ha glädje i det man gör. Har man inte roligt på vägen, dvs i träningen, så blir det inte mycket glädje när man kommer fram.
Helgen avslutades i Eriksdal med ett simpass med klubben, och det var verkligen ett tufft pass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar