Frågan inför kvällens löppass var ifall det skulle avslutas med Tabata-intervaller eller Beeptest, svaret blev Beep. Innan testet värmde vi upp nån kilometer följt av diverse löpskolningsövningar, mycket fokus på benlyftet. Efter löpskolan så körde vi en typ av coreövning som kallas Jucket. Tänk er plankan, sänk höften långsamt mot marken och skjut sedan upp rumpan med ett ryck. Jag kommer garanterat att försöka köra denna med mina kollegor i morgon på jobbet, det kommer garanterat att locka fram en del associationer. Övningen kan sedan varieras i det oändliga genom att lyfta ett ben t ex. Själv försökte jag köra utan armar, men det slutade bara med att jag slog käken. Rekommenderas ej. Innan Beeptestet körde vi sedan en variant av Tabata, skillnaden var bara att vi stod stilla med ena benet bakåt/uppåt mot ett lägre räcke medans vi drog upp det andra benet i en enbenshopprörelse i 20 sekunder, sedan bytte vi ben. En bild eller film skulle kanske förklara närmare.
Löppasset avslutades som sagt med ett Beeptest, och eftersom jag inte alls kände mig i stöten var jag inte så laddad. Jag lufsade på lite lojt i början, som om jag skulle bryta när som helst. De flesta andra verkade så jäkla taggade. Dock så hängde jag på bättre och bättre och när tempot höjdes var jag med och högg ganska bra. Till slut hade andra droppat av en efter en och helt plötsligt sprang jag ensam fram och tillbaka. Då började min lojhet tala igen och jag la av efter 1820m, 180m kortare än för fyra veckor sedan. Då hade vi i och försig inte haft samma tuffa uppvärmning.
Pass två för kvällen var simning med fokus på taglängd. Skönt att ligga i återhämtningsperiod.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar