Fartlek och tankar

Innan lunchen drog jag iväg på ett löppass. Jag joggade ner till Råstasjön där jag stretchade lite och gjorde några koordinationslopp innan jag körde tre varv fartlek. Fartlek kan man göra på lite olika sätt, men jag körde fartökning mellan fyra lampor och jogg mellan lika många. Det är verkligen ingenting som jag gör ofta, vilket är synd eftersom det både är grymt skoj och grymt bra träning. Framförallt grymt bra träning. Just nu är min form inte på topp, vilket passet verkligen visade. Jag blev tröttare och tröttare ju längre leken led.

Jag var långt ifrån ensam runt sjöarna, och vi var både smala och tjocka som var ute och rörde på oss. Gemensamt för oss alla var att vi gjorde något sunt. Japp, jag har inte släppt det. Tanken slog mig mig att jag kanske skulle höra av mig till KZ för att kolla ifall hon skulle vara sugen att följa med på lite lunchlöpning för att se hur sund hennes kropp är.

Nä, jag tror att jag skiter i det. Vad skulle hon ha att ge mig?

Bland det värsta jag vet är när folk säger att de inte vågar springa bland folk för att de är rädd att folk ska titta på dom och tänka på hur tjocka de är, exempelvis. Det är verkligen inte något som jag själv tänker när jag ser överviktiga ute och springer eller promenerar och inget som jag heller hört mina träningskompisar säga. Snarare tvärtom, jag skiter fullständigt ifall någon med min fysik springer en mil eller två eller tre. Fullständigt! Däremot blir jag glad när jag ser folk som är ute och rör på sig trots att de har betydligt sämre fysiska förutsättningar. Speciellt när jag ser folk som går från promenader till power walks till jogg, exempelvis.

Som vi lever idag så behöver vi röra på oss minst 30min varje dag, ska man vara ärlig så bör man nog ligga på 90min per dag. Hur man hinner med det är såklart bara en prioriteringssak, säg den som inte hinner se på tv eller surfa eller läsa 90min varje dag. Ärligt!