Tänk vad man får se...

Efter jobbet idag gav jag mig ut på veckans långlöppass. Och det gjorde jag i mina nya fina skor, ett par Asics Kayano 18. Jag är lite osäker men tycker att jag har hört mycket positivt om dom, kanske t o m att de är bland de bästa mängdskorna. Jag är skeptisk, tycker att de är alldeles för uppbyggda. Det var verkligen ingen känsla i dom. Inte mer än att benen tyckte att de var lite jobbiga. 26km i nya skor är kanske inte det klokaste.

Turen gick som så många gånger förr runt Kastellholmen. Den stora skillnaden idag var att det var helt fullt med båtar, det visade sig att de var där för att segla runt Gotland. Jag träffade på Gabbe, en gammal kompis från Ö-vik, och han skulle vara med. Hur coolt är inte det?

Efter passet stannade jag förbi hos Mia och Mårten för lite mat och umgänge. Det blev lite efterrätt också, grymt gott!


- Posted using BlogPress from my iPad

Alternativ karriär

Det händer att jag drömmer om att sadla om till cykelbud, tänk att få träna på heltid. Så om jag skulle göra slag i saken så har jag i alla fall redan lite utrustning.




- Posted using BlogPress from my iPad

Tjugofyratimmarspass

Anders Gärderud, den gamle storlöparen, skall ha sagt att han bara körde ett träningspass per dag. Men med tillägget att varje pass var 24 timmar. Han menade att även vilan emellan träningarna ingick i passen, vila och att äta förstås. Svårt att säga emot, han vann ju trots allt OS-guld på 3000m i Montreal 1976.

Mitt 24-timmarspass igår och idag bestod av löpintervaller, grillad kyckling, för få timmars sömn, tuff morgonsimning, 8h arbete följt av kvällens cykelintervaller. Och nu är ett nytt pass påbörjat, och det ska innehålla mycket vila och sömn.

Dagen började med morgonsimning alltså. I omklädningsrummet träffar jag Micke som skall köra ett lugnt armpass eftersom han körde tuff löpning igår kväll, och att han skall åka till Istanbul och köra en olympisk i helgen. Det låter ju lite coolare än att köra ett fikapass på Färingsö. Trots att Micke skulle köra lugnt och jag skulle köra hårda hundringar hade jag inte en chans att hänga med. Hoppas att ingen såg. Efter en stund dök även Alex upp och han är en minst lika god simmare som Micke, så ja ni förstår. Skön start på dagen trots allt, men oj vad axlarna värkte efteråt. För att inte tala om hjärtat.

Kvällspasset bestod av cykelintervaller på FRA-slingan. Jag körde 8/7/6/5/4/3/2/1/0,5/0,25min med en minuts vila. Benen var grymt sega, så det blev ingen vidare fart på cyklingen. Men jag försökte slita så gott jag kunde ändå.


- Posted using BlogPress from my iPad

Intervaller, intervaller, intervaller

Efter gårdagens tusingar på tartan och morgonens hundringar i bassäng är det nu dags för cykelmusklerna att få kämpa. Har en känsla av att det kommer att göra ont.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Sköna intervaller

Tvingade, nästan, med Miranda på intervaller ikväll. Hon har ju mobbat mig under en tid att jag är så långsam. Plockade upp henne på vägen till Sundbybergs IP för tartanlöpning med snabbskorna på.

Upplägget var 6x1000m + 6x400m och min tanke var att försöka pressa så gott jag kunde. Första tusingen gick rätt snabbt, sedan höll jag mig på en ganska jämn nivå (3:34 / 3:39 / 3:42 / 3:40 / 3:41 / 3:41). Sedan var det dags för fyrhundringarna, vilket kändes lätt i sammanhanget. Troligen för att man är ganska långsam. Här stack andra intervallen ut en aning, och det kände jag av direkt på tredje. Tredje intervallen var, trots att den gick lika fort som de övriga, överlägset jobbigast. Den fick jag kämpa på från första steget kändes det som. Tiderna såg ut såhär ( 1:22 / 1:17 / 1:22 / 1:21 / 1:21 / 1:23 )

Direkt efter passet kom den nöjda känslan, det är nästan som direkt efter en tävling då man tagit ut sig totalt och gjort bra ifrån sig. Nerjoggen är själva belöningen för det man utsatt kroppen för. För att inte tala om middagen. Klart värt!





Tack för kvällens pass Miranda!

- Posted using BlogPress from my iPad

Veckan som gick, v25

Midsommarvecka betyder en extra träningsdag, nästan. Midsommar betyder jordgubbar i massor. Åtminstone i år, för min del. Nu orkar jag nästan inte se åt jordgubbar längre, i alla fall inte på ett tag. Jag delar nog det med några andra. Fem dagar på raken nu, tro om jag är färdig.

Well, träningsmässigt började det lite trögt. "Tappade" ett pass redan på tisdagen då jag la in en klipptid istället. Men under helgen fick jag in mina distanspass i alla fall. Oj så grym midsommarafton blev med långcykling, sillunch och midsommartårta. Midsommardagen blev ju bra den med, 24km löpning och grillning i goda vänners lag på kvällen med fotboll och jordgubbar som efterrätt.

Den här veckan har börjat med vila och jordgubbstårta, en helt okej födelsedag alltså.





Summering

Simning - 1h45min, fördelat på två pass
Cykling - 5h3min, ett pass (tvådelat)
Löpning - 2h54min, två pass


- Posted using BlogPress from my iPad

Glad midsommar!

Ja, det blev verkligen en glad midsommar!

Och det blev en riktigt varm och solig midsommar.

Mina planer blev inte klara förrän riktigt sent. Det blir ju lite knepigt att fira en "vanlig" midsommar samtidigt som man vill få in tre långpass. Därför bjöd jag in mig själv att följa med Miranda till hennes familjs firande, då kunde jag få in ett bra cykelpass eftersom jag visste att hon skulle nappa på förslaget att cykla dit samtidigt som jag skulle få min sillunch. Turligt nog så fanns det stjärterum för mig hos dem.

Strax efter åtta på fredag morgon mötte jag upp Miranda för avfärd åt Bålstahållet, mycket mer visste jag inte. Vi rullade ut från Sundbyberg och kunde tidigt konstatera att "vanligt" folk inte kommit upp än. Inte ens på IKEA var det någon fart, hade de stängt? Eller hade de bara inte öppnat än? Några få bilar, några få cyklister och några få promenerande mötte vi, mer var det inte. Enda platsen jag noterade att det var folk var på Bro-Bålsta golfklubb, men så är ju inte golfare heller speciellt normala.







I Bålsta, när vi kommit halvvägs, tog vi ett kaffe- och glasstopp. Både välförtjänt och gott. Vi delade bänk med en familj från Örebro som var på väg till Norrtälje, i bil dock. Vi diskuterade lite vilken väg de skulle ta dit, vis av erfarenhet föreslog jag att de inte skulle åka E18 då det brukar vara långa köer. Vi pratade även en del cykling, då han också hade kört Vätternrundan. Inte i år dock. Sedan var det dags att rulla vidare.

Vi kom fram lagom till sillunchen och sällan har det väl smakat så bra. Man brukar ju säga att hungern är den bästa kryddan, men jag undrar om inte tre timmar cykel och trevligt sällskap är ännu bättre.

Efter lunchen var det dags för stångresning, tipspromenad och dans med övriga grannskapet. Dansen avstod jag dock.




Ingen midsommar utan midsommartårta, så även i år. Årets midsommartårta höll verkligen högsta klass och jag gjorde mitt bästa för att hjälpa till att tömma faten.

Precis när det var dags att köra igång grillen var det dags för mig att vända hemåt. Det tog verkligen emot, men med tre timmar hem kände jag mig tvungen. Jag vill nog inte ens veta hur gott det var.

Väl hemma så började precis EM-kvartsfinalen mellan Tyskland och Grekland, så toknöjd med dagen slog jag mig ned i soffan och bara njöt av den fantastiska midsommaraftonen.


Ett stort tack till familjen Kvist och övriga sällskapet som gjorde min midsommarafton så fantastisk!


- Posted using BlogPress from my iPad